Att synliggöra det osynliga barnet. Elevers upplevelser i en inkluderad skolverksamhet för barn inom autismspektrum
InkluderingFlexibel inkluderingAutismspektrumDelaktighetInflytandeBarnperspektivBarnets perpektivAnpassad pedagogik
Syfte: Syftet med studien var att ta del av fyra elevers upplevelser av klassrum samt rumsliga, didaktiska och sociala övergångar samt deras erfaranden av delaktighet i beslut om övergångarna i en inkluderande grundskola.Teori: För att förstå elevernas upplevelser av inkludering i deras livsvärld skola, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, styrdokument, medicinska traditionen, biopsykosociala inriktningen och den sociokulturella teorin. Litteratur kopplad till autismspektrum, delaktighet och anpassad pedagogik finns också beskrivna.Forskningsansats och metod: I studien valdes livsvärldsfenomenologin som ansats för att fånga elevernas erfaranden och för att få syn på deras livsvärld. Att vara följsam mot sakerna betonas inom livsvärldsfenomenologin, denna följsamhet har utgått från elevernas möjligheter att beskriva sina upplevelser. Därför finns i studien en metodkreativitet för att kunna vara följsam mot dessa elever i deras erfaranden. Som metod har barnsamtal/intervjuer använts och i samtalen har ?tolk? och visualiseringsmaterial hjälpt till för att få fatt i elevernas upplevelser. För att få en förförståelse gjordes observationer i elevernas skolmiljö innan samtalen. Samtalen och observationerna bearbetades och tolkades sedan inspirerat av hermeneutiken som bearbetningsmetod. Att i bearbetningen utgå från att det går att förstå barnens livsvärld i skolan genom att tolka det som kommer till uttryck i barnens olika yttringar. En pendling har sedan skett mellan barnens yttringar och tolkningarna.Resultat: De fyra eleverna inom autismspektrum i en inkluderande skola har i intervjuerna visat i sina uttryck att de föredrar att arbeta i det lilla, lugnare klassrummet framför det stora gemensamma. Här visar resultaten att elevernas önskemål inte är de som uttrycks i stödorganisationens verksamhetsplan. Eleverna visar i intervjuerna på en insikt och en förmåga att förmedla sina tankar och känslor om övergångar och delaktighet. Eleverna visar på en samstämmighet i att vuxna bestämmer över deras övergångar, de uttrycker alla en bristande delaktighet i beslut rörande var de ska arbeta, med vem och med vad/hur. Här visar resultaten på en verksamhet där elever inte upplever delaktighet trots våra nationella och internationella styrdokuments tydlighet. Eleverna visar trots detta en hög trivselfaktor i skolan.En effekt av studien kan bli att skolans syn på dessa elevers möjligheter att bli lyssnade till och därmed få vara delaktiga i beslut rörande deras skolgång förändras. Att studien tydliggör dessa elevers kompetens till att vara delaktiga i formandet av sin skola förvånar nog många.