Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Denna studie undersöker om elever fÄr möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhÀllet behöver för att hantera historieÀmnet i historieundervisningen. Undersökningen Àr speciellt inriktad mot historieundervisningen i Ärskurs 7-9, och graden av samstÀmmighet mellan Lgr 11 samt lÀromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. Àr det som Àr i fokus. Undersökningen gjordes genom att de lÄngsiktiga mÄlen för historieundervisningen pÄ grundskolan samt kunskapskraven för historia Ärskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvÀrlden. Jag har utgÄtt ifrÄn ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att vÀcka tankar om hur pedagoger kan skapa intressevÀckande ingÄngar i historieundervisningen för att öka förutsÀttningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet Àr att nÀr elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lÀra sig. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvÀrlden. DÀrtill har jag Àven utgÄtt ifrÄn tvÄ kvalitativa gruppdiskussioner för att fÄ mer uttömmande svar av informanterna.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

This essay examines computer and video games and their capacity of being useful in teaching sessions. Focus is being put at a possible pedagogical potential and how it is being expressed in games mechanics. To get answers on these subjects? studies by Professor James Paul Gee and Jesse Schell is used together in creating a model for analysis. With this model together with a narrative analysis this essay hopes to give clarifications on if a pedagogical potential is present and if so, how it is being expressed.Studies in this paper shows that a pedagogical potential is overall present in used material.

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förstÄelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker Àven det kÀllkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sÀtta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen pÄ kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning anvÀnder vi oss av metoden kvalitativ intervju dÀr fyra personer ingÄr. Resultatet visar att vÄra informanter, som samtliga Àr pedagoger, anvÀnder sig av bilder pÄ olika sÀtt för att ge eleverna kunskaper pÄ olika nivÄer.

Syftet med denna studieÀr att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har ocksÄ belysts i undersökningen. LÀrare arbetar utifrÄn direktiv dÀr intentionerna Àr att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frÄgan Àr om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. SÀrskilt fokus har lagts pÄ det perspektiv som finns i skollÀroböckerna. SÄledes har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda lÀroböcker pÄ gymnasienivÄ, lÀro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Tanken med studien var att försöka fÄ en uppfattning om och problematisera kring hur elever tÀnker om och upplever historisk populÀrfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populÀrfilm i klassrummet Àr till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tÀnkande. Jag fann att historisk populÀrfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tÀnkande och aktiv bedömning av filmens innehÄll. En annan slutsats jag drar av undersökningen Àr att lÀttsam, historisk populÀrfilm, gÀrna med komiska inslag, Àr att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever dÄ denna typ av film underlÀttar processen av kritiskt tÀnkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats Àr att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner dÀr alla med utgÄngspunkt frÄn en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bÀddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Mitt syfte Àr att visa elevers och lÀrares attityder till att anvÀnda IT i historieundervisningen utifrÄn undersökningens kontext och att se pÄ vilka sÀtt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att pÄverka lÀrandet. Uppsatsen kommer dÀrav att bidra till ytterligare förstÄelse och kunskap kring IT och lÀrande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkÀter. Den av elevernas anvÀndning av IT som mest tillför lÀrandet nÄgot anser jag utifrÄn undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lÀttare sköta kommunikation mellan andra elever och lÀrare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna Àr mycket positiva till att anvÀnda IT i undervisningen men visar ocksÄ brister i elevernas medvetenhet kring kÀllkritik.

Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare upplever anvÀndningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmÀnhet och i historieundervisningen i synnerhet, dÄ i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan frÀmjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lÀrarna upplever den historiska romanens möjligheter att vÀcka elevernas intresse för Àmnet historia. I anslutning till detta har jag Àven gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkÀt om elevernas lÀsvanor. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i de fyra inlÀrningsstilarna och i LÀrarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers lÀsvanor. Undersökningens resultat visar pÄ att frÀmst bristen pÄ tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det Àr svÄrt att anvÀnda hela historiska romaner i historieundervisningen.

Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare i Àmnet historia resonerar kring anvÀndandet av film i undervisningen. Fokus ligger pÄ att undersöka hur lÀrarna anger att de gÄr tillvÀga nÀr de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur lÀrarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer av fyra historielÀrare frÄn bÄde grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan anvÀndas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker pÄ likartade sÀtt.