Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra Àmnet mer attraktivt. Undersökningen bygger pÄ en kvantiv enkÀt och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefÀr lika mÄnga elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra vÀrldskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan bÄda var lika intresserade av kriget.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om barns tankar efter att ha lÀst en skönlitterÀr bok med en historisk handling. Jag har valt att intervjua fem barn i tioÄrsÄldern som gÄr pÄ olika skolor i en mellanstor stad. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper barnen tillÀgnar sig genom att lÀsa skönlitteratur? Min huvudfrÄga lyder: ?Vad anser barnen att de lÀr sig genom att lÀsa skönlitteratur? DelfrÄgor: ?Vad anser barnen pÄverkar deras intresse för en bok? ?Hur kan en bok med historisk handling öka intresset för historieÀmnet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats. Med detta menas en forskningstradition som tar utgÄngspunkt i berÀttelser.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur förÀldrarna kan se pÄ historieundervisningen och vad som tas upp dÀr. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ förÀldrarnas relation till historia och hur den anvÀnds i hemmet. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀtundersökningen som vi skickade ut till förÀldrar vars barn gÄr i Ärskurs 4 pÄ tvÄ olika skolor. Sedan har vi ocksÄ intervjuat klasslÀrarna för att diskutera de svaren vi har fÄtt och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel pÄ vad förÀldrarna har svarat och göra en liten jÀmförelse mellan klasserna.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

No matter what subject or which grade you are active in, the teachers in Sweden have incommon that they are provided with governing documents that states the guidelines and goalsregarding each subject. Along with these governing documents every teacher has to findmaterial that will be used as the foundation of the teaching. This thesis is a study of howSwedish history teachers define what material they are going to use in their teaching, andwhich the factors are that is affecting these choices. The question whether a child?s ethnicaland cultural background is a factor that affects this choice of material is concerned, as well aswhat is current in Sweden and the world.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

Statistiska undersökningar visar pÄ att det Àr vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel pÄ sin fritid. DÀrför fokuserar studien pÄ att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan anvÀndas i historieundervisningen pÄ högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrÄn Àr bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar pÄ att kommersiella historiska datorspel kan anvÀndas som ett komplement till historieundervisningen dÄ det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrÄn teorierna om de olika inlÀrningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit Àr de som spelar dessa datorspel mÄste förhÄlla sig kritiska till datorspelens historiebruk dÄ de frÀmst Àr framstÀllda i ett kommersiellt syfte..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med Àmnet historia i Ärskurs 4-6. VÄrt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lÀrarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrÄn styrdokument. Vi har Àven undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har Àven varit att för oss fÄ en god grund att stÄ pÄ och kunna motivera vÄra metoder och Àmnesval. I vÄr studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte Àr ett vÀl kÀnt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar ocksÄ att undervisningen frÀmst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen Àr ytterst begrÀnsat..

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Detta Àr en undersökande studie om historisk skönlitteratur i undervisningen i skolÄr 4-6. Huvudarbetet bestÄr av sexton kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Det övergripande syftet har varit att undersöka vad skönlitteratur kan tillföra historieundervisningen i grundskolans Ärskurser 4-6. Detta har vi gjort genom att besvara vÄra frÄgestÀllningar: Hur anvÀnds skönlitteratur i historieundervisningen i skolÄren 4-6? PÄ vilket sÀtt berikas historieundervisningen genom anvÀndning av skönlitteratur? PÄ vilket sÀtt tycker lÀrarna att anvÀndandet av skönlitteratur i historieundervisningen bidrar till att ge eleverna ett större historiemedvetande? VÄra resultat visar att historisk skönlitteratur anvÀnds bÄde som komplement och i fördjupningssyfte.