SammanfattningGenusperspektiv pÄ undervisning och lÀrande Àr nÄgot som allt mer efterfrÄgas i samhÀllsdebatten, och föreskrivs Àven i de övergripande mÄlen i styrdokumenten. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och pÄ vilket sÀtt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angÄende historieforskning och historieundervisning.Den metod som anvÀnts Àr en kombination av kvantitativa enkÀter med elever och kvalitativa intervjuer med sÄvÀl lÀrare som elever pÄ gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkÀter, 4 elevintervjuer, samt 2 lÀrarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag fÄ fram en heltÀckande och nyanserad bild.De resultat som uppnÄtts visar bl.a. pÄ en ganska traditionell syn hos sÄvÀl lÀrare som elever pÄ kvinnans roll genom historien, dÄ man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen Àr enskilda, historiskt kÀnda kvinnor med makt som fokuserats i stor utstrÀckning.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

In today?s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive littleattention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, verylittle is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done bypresenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more studentsinterested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students anexperience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplayand historical recreation.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. DÄ lÀroboken ges stort utrymme som lÀromedel i undervisningen utgÄr vÄr undersökning Àven frÄn vilken syn lÀrarna har pÄ historielÀroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda pÄ detta genom att besvara frÄgan huruvida och pÄ vilket sÀtt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen pÄ mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i historia pÄ mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man vÀljer att se genusperspektivet Àr avgörande för vad som innefattas.

DÄ den senaste kursplanen sÄ tydligt poÀngterar att nutid, och Àven framtid, ska vara centrala aspekter att förstÄ och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehÄllsmÀssigt behandla historien fram till och med idag sÄ menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt Àr ett utbrett problem som jag har stött pÄ samt Àven vad det kan fÄ för konsekvenser. Eftersom Àven mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det hÀr ju kan tangera, Àr det ocksÄ intressant att se om lÀrare tror att ett glapp i kronologin kan pÄverka elevernas historiemedvetenhet och om det ocksÄ Àr nÄgot som aktivt genomsyrar deras undervisning. För att sjÀlv se huruvida lÀrare ocksÄ har upplevt problematiken kring att inte uppnÄ kursplanmÄlet i Historia A angÄende har jag i den hÀr undersökningen sammanstÀllt ett forskningslÀge om i vilken utstrÀckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lÀrares undervisningsstrategi kan pÄverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet Àr. Jag har Àven lyft fram de delar i kursplanen och lÀroplanen som jag först och frÀmst vill undersöka om de upprÀtthÄlls men Àven mer generella delar av dessa som förklarar varför det Àr viktigt att följa de planer som finns. Efter det sÄ har jag genomfört intervjuer med undervisande lÀrare pÄ gymnasiet för att Àven fÄ deras syn pÄ problemet, om det nu ens Àr ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningslÀget och kursplanen..

I en vÀrld i snabb förÀndring, och med stora utmaningar inför framtiden, Àr det angelÀget att synliggöra tiden och vad den innebÀr för oss mÀnniskor. Undersökningen syftar till att besvara frÄgan pÄ vilket sÀtt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan. Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielÀrare i historia. De har fÄtt svara pÄ frÄgor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt pÄ vilka sÀtt deras undervisning kan tÀnkas stimulera detta tidsmedvetande. Resultaten visar att lÀrarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna Àr starkt upptagna med sin egen tid och har svÄrt att blicka sÄvÀl framÄt som bakÄt i tiden. Samtidigt kan lÀrarna se en progression, med ?förbÀttrat? tidsmedvetande hos de Àldre eleverna.

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay?s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever pÄ svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen Àr att se om den skönlitterÀra författaren skapar förutsÀttningar för historiemedvetande och i sÄ fall hur samt visa pÄ hur skönlitteratur kan anvÀndas i en Àmnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. TvÄ romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjÀlp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterÀra grepp i en vÀxelverkan mellan distans och nÀrhet, nÄgot som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet frÄn denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel pÄ undervisningssituationer presenteras.

Syftet med utvecklingsarbetet var att se hur eleverna upplevde historieundervisningen ur ett genusperspektiv. Utvecklingsarbetet bedrevs pÄ tvÄ skolor, gymnasieskolan Hackspetten i LuleÄ respektive VÀlkommaskolan i GÀllivare. Eleverna besvarade ett antal enkÀtfrÄgor och utifrÄn dessa svar presenterades resultaten i diagram. Svaren visade att eleverna upplevde undervisningssÀttet och arbetsmetoden som intressant. Att lyfta fram kvinnan i historieundervisningen Àr ett sÀtt att skapa engagemang hos eleverna för Àmnet, detta utesluter inte andra perspektiv..

Detta Àr en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska kÀllor. Studien beskriver Àven hur förutsÀttningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förÀndrats och hur dagens förutsÀttningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta Àr genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar frÄn ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkÀt med 40 elever i Är 8 och texter och styrdokument analyserade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ historisk empati, Àr att de fÄr arbeta med och ha tillgÄng till rikligt med historiska kÀllor och att de fÄr möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar pÄ att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring kÀllor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lÀrande.

The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said?s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill ta reda pÄ hur verksamma lÀrare undervisar i historia i Ärskurs 4-6 och vilka metoder som anvÀnds. I arbetet har vi tvÄ frÄgestÀllningar, vÄr huvudfrÄga Àr Vilken metodik och didaktik anvÀnder lÀrarna i sin historieundervisning för att elever i Ärskurs 4-6 ska fÄ ett historiemedvetande? och delfrÄgan Àr Vilken betydelse fÄr den nya reformen (behörighet, legitimation och ny lÀroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi anvÀnder oss av Àr tyvÀrr inte riktat mot Ärskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fÄtt anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns nÀr vi skulle framstÀlla vÄrt resultat och analys. De teorier vi har anvÀnt oss av utgÄr frÄn John Deweys teori om lÀromiljö och lÀroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Genom intervjuer av Ätta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historielÀroböcker, försöker vi hÀr ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i Ärskurs 3 till 9. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. VÄra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat pÄ en brist i lÀroböckernas innehÄll nÀr det kommer till nationella minoriteter och Àven en brist i skolans undervisning inom samma Àmne..

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.