Jag har i den hÀr uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvÄsprÄkighet. UtifrÄn min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn huruvida tvÄsprÄkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har Àven snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i tvÄ kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige pÄ ett sÀtt som de upplever som positivt.

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

För att nÄ ut till kunder och upprÀtthÄlla en god kundrelation Àr kund- och supporttjÀnster en viktig arbetskraft, vilken över telefon, representerar sina företag genom att hjÀlpa, sÀlja och erbjuda förbÀttringar till kunder. Denna kvalitativa studie Àr genomförd pÄ ett internationellt företag i Sverige som har en stor avdelning för kundtjÀnst och support. Bland de ungefÀr 20 000 samtal i mÄnaden som kommer in till supportavdelningen finns flertalet arga, missnöjda och frustrerade kunder. I studien undersöktes hur supporttekniker hanterar aggressiva kunder och hur de reglerar sina emotioner inför kunden sÄ att upptrÀdanderegler följs och samtalen inte förvÀrras samt identifierades de vanligaste copingstrategierna. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med elva mÀn och nio kvinnor.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhÄllandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har pÄ personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer anvÀnts, och undersökningsobjekten har bestÄtt av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur Àr en viktig faktor nÀr det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och Àven att fÄ en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mÄl. Forskning visar Àven att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som lÀggs pÄ personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs Àven hur företag som prÀglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mÄtt av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

Denna uppsats behandlar synen pĂ„ kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet Ă€r ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlĂ€tta och frĂ€mja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. DĂ„ denna uppsats bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer vill vi skapa förstĂ„else snarare Ă€n att komma fram till nĂ„gra absoluta sanningar. Studien Ă€r baserad pĂ„ sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade Äsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta pÄ grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras frÄn samhÀllet och integrationen försvÄras.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbÀrande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Àr Àven intressant hur förestÀllningar och upplevelser om slöjan hÀnger samman med processer som rör identitet och kultur. En mÀnniskas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, dÀrför Àr det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod.

Uppsatsen behandlar de orealiserade vinster som i vissa fall kan redovisas pĂ„ grund av att redovisningsreglerna möjliggör eller krĂ€ver att tillgĂ„ngar ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde. InnehĂ„llet i uppsatsen inriktas pĂ„ hur dessa vinster ska förhindras att ingĂ„ i ett underlag för utdelning. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om en bunden fond för verkligt vĂ€rde Ă€r lĂ€mplig att införa i Sverige för att förhindra utdelning av orealiserade vinster. Avsikten Ă€r att testa fondens effektivitet, konsekvenser och om det finns ett behov för att införa en sĂ€rskild reglering eller om den gĂ€llande Aktiebolagslagen Ă€r tillrĂ€cklig. För att besvara uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar har vi tillĂ€mpat en juridisk metod, vilket för vĂ„ran del innebĂ€r att vi sorterat och analyserat relevanta rĂ€ttskĂ€ller inom bĂ„de svenska och norska Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen.

Syftet med projektet Àr att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hÄllbarheten inom affÀrsomrÄdets produktion. PÄ grund av företagets storlek och globala utstrÀckning har företaget ett stort ansvar för att vÀrna om miljön. Syftet Àr vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten pÄverkas negativt. De metoder som har anvÀnts för att samla in teori och empiri har bestÄtt utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade kÀllor pÄ internet. En riskanalys har utförts för att verifiera kÀllans innehÄll och bekrÀfta dess trovÀrdighet.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Att studera organisationskultur Àr enligt mÄnga forskare ett mÄngfacetterat Àmne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i vÄra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats Àr att studera mötet mellan civil och militÀr kultur samt förhÄllandetmellan civilanstÀllda och militÀr chef och finna ut om det finns nÄgra indikationer som pekarpÄ kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts pÄ tre stycken ServiceförrÄd, ett i nÀra anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning Àr hÀmtad inom omrÄdet Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa.I analysen pekar resultatet pÄ att det framförallt finns skillnader nÀr det gÀller umgÀngestonoch jargong och likheter nÀr det gÀller att behandla alla kunder lika, vÀrnpliktig som officer..