Industridesignbranschen Àr en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste Ären har företag mer och mer förstÄtt vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och dÀrmed börjar industridesignbranschen mogna. IndustridesignbyrÄernas organisationsstruktur mÄste följa branschens utveckling för att kunna vÀxa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjÀlp av en undersökning av arbetsfördelningen pÄ fem industridesignbyrÄer, analysera och utvÀrdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.Metoden som anvÀnts i detta arbete Àr en deduktiv ansats dÀr vi anvÀnt oss av teorier vi ansett lÀmpliga för att uppnÄ uppsatsens syfte. Teorierna vi anvÀnt oss av Àr Branschers utveckling, MÄl- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger pÄ att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda pÄ hur interkulturella erfarenheter pÄverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom omrÄdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgrÀnser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap Àr dÀrmed nödvÀndigt. Interaktionen skiljer sig frÄn kultur till kultur, dÀrför bör man kÀnna till de skillnader som rÄder.

Syftet med denna undersökning Ă€r att försöka belysa begreppet estetiska lĂ€rprocesser och ta reda pĂ„ hur bekant verksamma lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r Ă€r med detta begrepp. Undersökningen strĂ€var ocksĂ„ efter att fĂ„ syn pĂ„ om estetiska lĂ€roprocesser Ă€r synlig i klassrummen. Litteratur som jag anvĂ€nt mig av behandlar tidigare forskning kring Ă€mnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har sĂ„ mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska lĂ€roprocesser. Även om viljan finns dĂ€r sĂ„ saknas modet att gĂ„ utanför det traditionella och kunskapen som krĂ€vs.

Multinationella företag och utlÀndska direktinvesteringar blev ett nytt fenomen efter slutet pÄ andra vÀrldskriget. En revolutionerande globalisering började ta form dÀr företag ökade sina marknadsandelar genom investering och flytt till nya marknader. Denna globalisering kom inte att ske pÄ Irland förrÀn pÄ mitten av 1960-talet. Innan dess var landet slutet och nÀstan varken nÄgon export eller import skedde. Idag har Irland blivit ett av de mest framgÄngsrika lÀnderna i vÀrlden med att locka till sig utlÀndska direktinvesteringar och multinationella företag.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbÀttra sin effektivitet. Denna studie utvÀrderar om ett coachprogram, vars innehÄll Àr baserat pÄ beteendeanalytiska principer, kan anvÀndas för att förbÀttra en chefs effektivitet. Designen Àr en fallstudie dÀr data för beteende- och resultatmÄtt samlades in vecko- och mÄnadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en sÀljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av sjÀlvstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga mÄlbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen.

Kulturens roll i samhÀllsutvecklingen Àr nÄgot som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens dÀr man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ utveckling urskiljas i kulturpolitiken bÄde i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus pÄ att urskilja hur man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ regional utveckling. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgörs av tvÄ kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste Ären, samt pÄ vilket sÀtt kulturen integreras i andra samhÀllssektorer.Materialet i uppsatsen har inhÀmtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundÀra kÀllor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats Àr att det rÄder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen Àr pÄ god vÀg att bli en fullstÀndigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika omrÄden.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Intresset för det valda uppsatsÀmnet uppstod av att se om det Àr kultur som pÄverkar varumÀrkesassociationer. Det var dÀrmed intressant att fördjupa sig i tvÄ olika kulturer, nÀmligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intressevÀckande, dÄ det handlar om en jÀmförelse mellan dessa tvÄ lÀnder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumÀrkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstÄr Àr kulturellt bakgrund.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag anvÀnder sig av efter det att ett fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien Àr en totalundersökning av fientligt lagda bud i Sverige mellan Ären 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mÀts utifrÄn tvÄ parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsÄtgÀrderna resulterat i ett högre bud i de fall dÀr uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering Àr effektiva instrument i avseende att antingen fÄ budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare tvÄ regressioner varvid den första visade att anvÀndandet av vit riddare minskar risken för att ett fientligt bud gÄr igenom.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Sedan 2004 har bÄde Sverige och Finland en ny vattenvÄrdslagstiftning som ett resultat av det ramdirektiv för vattenförvaltning som instiftades inom EU 2004. Ramdirektivet föreskriver bland annat att vattenförvaltningen skall vara uppbyggd kring avrinningsomrÄden istÀllet för administrativa grÀnser och att avrinningsomrÄden som korsar landsgrÀnser skall samförvaltas mellan de lÀnder som Àr berörda. Mellan Sverige och Finland ligger Torne Àlvs avrinningsomrÄde som ocksÄ samförvaltas av de tvÄ lÀnderna. Innefattat i förvaltningen Àr ett stort antal aktörer frÄn bÄde central, regional och lokal nivÄ. Speciellt pÄ den lokala nivÄn finns ett stort antal aktörer eftersom vattenförvaltningen i enlighet med EU:s ramdirektiv pÄ ett tidigt stadium skall involvera lokala aktörer.