Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

VÀrdering av fastigheter sker i stor utstrÀckning idag och anvÀnds som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försÀljning. Syftet med denna studie Àr att beskriva och diskutera processen vid vÀrdering av ÀgarlÀgenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med tvÄ forskningsfrÄgor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har tvÄ metoder anvÀnds. Den första Àr en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom omrÄdena vÀrdering och ÀgarlÀgenheter har granskats och sammafattats.

Vid Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna, har nedvÀxling i förpackningsstorlekar genomförts som en del i en omfattande omstÀllning mot Volvo Production System och Lean. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteter, vill Component division sÀnka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. DessvÀrre pÄverkar nedvÀxlingen förpackningskostnaden till följd av ytterligare hantering, transport och administration. För Component division Àr det viktigt att fÄ en god uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. De vill i framtiden följa ett lÀmpligt nyckeltal för att se hur effektiva de Àr inom förpackningslogistik samt hur beslut och förÀndringar pÄverkar kostnaden.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sÀtt för företag att vÀxa. Under Ären har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock mÄnga undersökningar som visar pÄ att fusioner inte alltid varit sÄ lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats pÄ. Varför fortsÀtter dÄ företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma.

Studien syftar till att analysera problematiken med nollalternativet vid ansökan om koncessionsförlÀngning för kraftledningar. FrÄgan vÀcktes pÄ Sweco Energuide AB nÀr de arbetade med ett koncessionsÀrende för kraftledningar och en medarbetare tog upp Àmnet till diskussion hur formuleringen egentligen bör se ut vad gÀller konsekvensen av en icke-förnyad koncession, vilket Àr innebörden av nollalternativet. Ellagstiftningen i Sverige fastslÄr att den som vill bygga eller anvÀnda elektriska starkströmsledningar mÄste ansöka om tillstÄnd, s.k. nÀtkoncession. Sedan nÄgot Är tillbaka har Ellagen Àndrats till att nÀtkoncession gÀller tills vidare och att en omprövning kan ske pÄ begÀran av koncessionsinnehavaren, kommun eller lÀnsstyrelse tidigast fyrtio Är efter att den först beviljats.

Resurseffektiv kvÀvereduktion genom nitritationProblematiken med övergödning i vÄra akvatiska system har lett till hÄrdare krav pÄ kvÀverening vid vÄra reningsverk. En rejektvattenbehandling har visat sig vara ett bra alternativ för att utöka kvÀvereningen. Vid Nykvarnsverket i Linköping renas avloppsvatten och sedan 2009 finns en SHARON-anlÀggning i drift. SHARON stÄr för ?Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite? och Àr en kvÀvereningsprocess för rejektvatten utvecklad av Grontmij i samarbete med Tekniska universitetet i Delft.I denna studie har SHARON-processen i Linköping undersökts.

AB SmÄdelar Àr ett företag som tar hÄllbarhet pÄ allvar. Man har nyligen presenterat sin första hÄllbarhetsredovisning och vill inför framtiden förbÀttra sig ytterligare avseende logistiken mot underleverantörerna. DÄ det finns ett fokus pÄ hÄllbarhet vill AB SmÄdelar inte att de logistiska förbÀttringarna ska pÄverka Triple bottom line negativt, varför en modell har konstruerats för att kunna testa förbÀttringsförslagens inverkan före implementering. Studien Àr kvalitativ med abduktiv ansats och har utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer. Syftet Àr att göra en nulÀgesanalys för att hitta förbÀttringsomrÄden och föreslÄ ÄtgÀrder som kan effektivisera logistiken med samtidig positiv effekt pÄ bÄde ekonomisk, miljömÀssig och social hÄllbarhet. Syftet Àr ocksÄ att ta fram en enkel matrismodell för att strukturera och testa de planerade logistiska förÀndringarnas effekt över hela Triple bottom line. UtifrÄn nulÀgesbeskrivningen har grundlÀggande strategi för logistiskt arbete avhandlats, liksom Paretos princip, totalkostnadsmodellen, komplexiteter och balanced scorecard.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagÀndring som skedde 2011 Àndrades principerna för hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera stÀlls krav pÄ affÀrsmÀssighet och att bolagen ska tillÀmpa lÄngsiktiga avkastningskrav pÄ verksamheten. UtifrÄn de nya principerna ansÄg vi att det var intressant att undersöka hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de stÀllda nivÄerna pÄ avkastning i avkastningskraven och hur vÀl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien Àr att undersöka vilka allmÀnnyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de Àr formulerade.

Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort nÄgonÄtskillnad mellan olika typer av företag sÄ tog BokföringsnÀmnden 2004 initiativ till KprojektetdÀr en uppdelning görs utifrÄn företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar frÀmst till förenkling. En förÀndring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att pÄverkas i höggrad Àr att egenupparbetade immateriella tillgÄngar inte lÀngre tillÄts att aktiveras.Konsekvensen dÀrav Àr att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan pÄverkasynen pÄ företagets ekonomiska stÀllning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepÄverkas av övergÄng till K2 avseende immateriella tillgÄngar i Ärsredovisningen och vaddetta fÄr för effekt pÄ eget kapital och soliditetsmÄttet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att begrÀnsa studien till egenupparbetade immateriella tillgÄngar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: AngreppssÀttet i studien Àr kvantitativt, dÀr vi hÀmtat relevant data frÄn företagensÄrsredovisningar, vilket sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförÀndringar i dessa vid övergÄng till K2 har berÀknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpÄverkas vid en övergÄng till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgÄngar intelÀngre tillÄts aktiveras. Av de som pÄverkas sÄ innebÀr övergÄngen för flertalet en markantförÀndring i eget kapital och soliditetsmÄttet.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgot samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen pÄ stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har pÄverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemstÀllningen pÄ bÀsta sÀtt. Vidare letade författarna i företagens Ärsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att rÀkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansÄg lÀmpliga för undersökningen var soliditet, avkastning pÄ eget kapital, avkastning pÄ sysselsatt kapital och skuldsÀttningsgraden. PÄ vissa av nyckeltalen ansÄg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen sÄg ut, dÀrför rÀknades dessa ocksÄ ut.

Bakgrund, syfte och studiens förlopp: Företag har lÀnge efterstrÀvat att öka sÄvÀl sin inresom yttre effektivitet men Àven försökt fÄ en god överblick och goda beslutsunderlaggÀllande verksamhetens olika omrÄden. Under de senaste decennierna har utvecklingen inneburitatt bland annat balanserat styrkort och ERP-lösningar funnits att tillgÄ. NÀsta generationi utvecklingen inom beslutsstöd och verksamhetsstyrning anses av mÄnga vara konceptetCorporate Performance Management (CPM). Enligt konsult- och analysföretaget Gartner,tillika innovatören, definieras CPM som ett helhetskoncept för integrerad anvÀndning avmetoder, nyckeltal, processer och system för att styra och övervaka företagets verksamhet.Retoriskt hÀvdas Àven att CPM skall ge strategiska fördelar. Studiens tÀnkta syfte var sÄledesatt beskriva innebörden av CPM och dess strategiska fördelar samt att pÄvisa huruvida detförelÄg en strategisk fördel att anamma CPM.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Problembeskrivning: Under Är 2006 förvÀrvade Cevian Capital AB, med dess företrÀdare Christer Gardell och Lars Förberg i spetsen, en aktiepost i det svenska företaget Volvo. Detta skapade starka reaktioner i sÄvÀl det svenska nÀringslivet som hos svenska politiker, vilket kom att avspeglas i media. FarhÄgor vÀcktes om att Cevian Capital AB: s nÀrvaro i Volvo skulle kunna vara menligt för det sistnÀmnda företagets lÄngsiktiga strategiska mÄl. Vidare fruktades att nÀrvaron skulle förorsaka arbetslöshet. Andra bedömare ansÄg dock att förvÀrvet skulle mottagas sÄsom nÄgonting positivt för den svenska kapitalmarknaden.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.