En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas bÄde vad gÀller upplevelse och spelstrategi med hjÀlp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten Àr hÀmtade frÄn referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. MÄlet Àr att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanlÀggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur trÀd och vegetation kan anvÀndas pÄ golfbanor.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Att mötas med hjÀlp av distansteknik har för mÄnga organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hÄlla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka anvÀndarnas syn pÄ audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan tvÄ eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med anvÀndningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka dÄ vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över vÀrlden. Vilket innebÀr att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrÄn ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus pÄ platsernas hÄrdgjorda och byggda delar. UndersökningsomrÄdet Àrdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar Àven vilka förÀndringar som skett betrÀffande utförande och anvÀndningav detaljer frÄn 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treÄrtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

3D?teknikers etablering inom historisk forskning Àr i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovÀrdiga 3D-modeller av historiska platser och föremÄl. 3D-teknik för datorspelsproduktion Àr emellertid ofta mer begrÀnsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hÄrdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Årup in north-east Scania, and ends with Mörby in Östergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings..

VÀxthuseffektens pÄtagliga miljöpÄverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmÄl för vindkraft till Är 2015 pÄ10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige Àr goda vindförhÄllanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i sÄ kallade vindkraftsparker pÄ platser belÀgna lÄngtifrÄn elförbrukare och elnÀt. Detta medför att det mÄste ske en överföring till nÀtet, vilketmÄste utföras pÄ ett sÄ effektivt och driftsÀkert sÀtt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark pÄ Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gÀller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt pÄ 864 MW och en planerad Ärsproduktion pÄ 3 TWh.

Uttern (Lutra lutra), Ă€r ett rovdjur som livnĂ€r sig mestadels pĂ„ fisk dĂ€rmed Ă€r en toppkonsument i nĂ€ringskedjan. Detta gör arten extremt sĂ„rbar för miljöföroreningar som bioackumuleras. Under 1950-talet minskade utterpopulationen i Sverige kraftigt bĂ„de i antal och i distrubution. FrĂ„n att tidigare ha funnits i hela Sverige, med undantag av Gotland, fanns pĂ„ 1980-talet utter bara pĂ„ ett fĂ„tal platser i Sverige. Även i andra delar av Europa minskade uttern dramatiskt i antal, medan populationer pĂ„ andra platser verkade vara opĂ„verkade.

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.