Åtkomst till internet via trĂ„dlösa nĂ€tverk ses som en sjĂ€lvklarhet för anvĂ€ndare med tillgĂ„ng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgĂ€ngligheten av trĂ„dlösa nĂ€tverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfĂ€lliga boende som hotell, cafĂ© eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nĂ€tverk. Med den ökade tillgĂ€ngligheten ökar Ă€ven sĂ€kerhetsrisken för anvĂ€ndaren antingen frĂ„n yttre hot dĂ€r anvĂ€ndare vill fĂ„ tillgĂ„ng till andra anvĂ€ndares data eller direkt attack frĂ„n Ă€garen av nĂ€tverket. AnvĂ€ndare kan kĂ€nna sig sĂ€kra med de skydd som finns tillgĂ€ngliga som exempel antivirus och brandvĂ€gg men i och med att ansluta till ett publika nĂ€tverk kan en rad nya sĂ€kerhetshot uppstĂ„ i former av man-in-the middle attacker mot anvĂ€ndaren.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.

Denna uppsats Ă€r en sammanstĂ€llning i dagboksform som berĂ€ttar om hur jag lĂ€r kĂ€nna Prag med hjĂ€lp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet Ă€r ett skapande arbete, men det syftar hĂ€r inte till att formge och skapa nya platser, istĂ€llet blir det ett sĂ€tt att nĂ€rma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken Ă€r det som hĂ„ller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i bĂ„de ord bild, den utveckling som sker under arbetets gĂ„ng. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förstĂ„else av processen och de frĂ„gor som dyker upp under arbetets gĂ„ng. Den första delen Ă€gnas Ă„t att hitta och orientera sig i en okĂ€nd stad. Jag promenerar, men istĂ€llet för att ta hjĂ€lp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita smĂ„ minneskartor. Även om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa smĂ„ minneskartor trots allt relativt vĂ€l överens med verkligheten, Ă€ven om vinklar och avstĂ„nd inte alltid Ă€r korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

SammanfattningGeocaching Àr en sport och hobby som blir allt mer populÀr i Sverige. Antalet anvÀndare ökar stÀndigt och det finns inget som tyder pÄ nÄgon avtagande trend.  I Sverige finns AllemansrÀtten, som ger alla rÀtt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter sÄ som geocaching utövas pÄ platser lÄngt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit sÄ omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring Àmnet geocaching belyses genom avsaknaden pÄ publikationer samt att det uttrycks ett behov i de fÄ skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, pÄ grund av nedskrÀpning i vÄr omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskrÀpning eller ej.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

Riksdagen har ett mÄl om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till Är 2015. Detta innebÀr att etablering av vindkraft just nu Àr aktuell pÄ mÄnga platser i Sverige. Vi har i vÄrt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna dÀr ett privat företag ansökt om att fÄ placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag pÄ tvÄ olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jÀmförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Det hÀr arbetet handlar om gÄng- och cykelpassager som Àr en del av ett grönstrÄk i en stadsmiljö. Studierna fokuserar pÄ tre utvalda platser i Uppsala. Idag anses cykling som en del av en sund, hÄllbar och miljövÀnlig livsstil. StÀder försöker att öka antalet cyklister och gÄende medan bilar ska stegvist trÀngas ut ur stadskÀrnan. GÄng- och cykelpassager som Àr en del av ett helt cykelnÀt kÀnnetecknas i sin planering och design av tekniska och trafikrelaterade faktorer eftersom det Àr trafikplanerare som ansvarar för dem som en del av gatan. Trots att denna specifika typ av gÄng- och cykelpassager inte bara Àr en del av cykelnÀtet utan ocksÄ av ett rekreationsomrÄde, fattas ofta det landskapsarkitektoniska perspektivet.