Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation. Det Àr hÀr ifrÄn uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.

Flyget har inneburit en enorm förÀndring för turismen och möjliggjort resor till mer avlÀgsna platser Àn tidigare. Idag Àr priset pÄ en flygresa fortfarande rimligt. Flyget Àr dock beroende av olja som drivmedel och som en följd av stigande rÄoljepriser, minskad tillgÄng pÄ fossila brÀnslen samt den pÄgÄende klimatdebatten Àr flygets framtid osÀker. Kommer flygresor i framtiden vara sÄ dyra att svenskar ska passa pÄ att resa idag, medans de kan och har rÄd, och hur kommer flygets utmaningar pÄverka framtida resvanor? .

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.

Att kÀnna sig trygg i sin omgivning Àr en förutsÀttning för att trivas och mÄ bra. Trygghet Àr en kÀnsla som innebÀr frihet frÄn oro eller hot. I dagens samhÀlle Àr otrygghet ett utbrett problem och mÄnga mÀnniskor kÀnner sig otrygga i sitt bostadsomrÄde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man vÀljer omvÀgar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar mÀnniskor frÄn varandra. TrygghetskÀnslan pÄverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör Àmnet relevant för landskapsarkitekter.

SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis, affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i planeringen.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten. Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis, affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna anvÀnder sig av det offentliga rummet pÄ ett annat sÀtt Àn vi vuxna och det kan dÀrför vara svÄrt att som vuxen se vad som Àr det bÀsta för ungdomarna i planeringen.