Denna uppsats handlar om hur nÄgra ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhÀlle sker en stÀndig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag fÄr alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det Àr en av anledningar till att mÄnga företag vÀljer idag att arbeta i form av team. Team kan pÄ ett effektivt sÀtt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de bestÄr av flera medlemmar med olika, kompletterande fÀrdigheter som hjÀlps Ät att lösa uppgifterna.

Varför stannar mÄnga skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete gÄr betydligt lÄngsammare. UtifrÄn en fallstudie pÄ en F-9 skola undersöks lÀrares och skolledares förestÀllningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till vÀl fungerande team. Vem eller vad Àr det som hindrar?.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Syftet med min studie Àr att se hur lÀrare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterÀr lÀsning. Studien Àr en fördjupning i vad motivation Àr och hur lÀrare kan arbeta med hjÀlp av sina pedagogiska verktyg till att uppnÄ mÄlet att motivera till lÀsning. Tre djupgÄende intervjuer stÄr i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr: hur motiverar svensklÀrarna elever med dyslexi till att Àgna sig Ät skönlitterÀr lÀsning? och hur kan lÀrare utveckla sitt lÀrarskap för att skapa en trygg och intressevÀckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas instÀllning till skönlitterÀr lÀsning Àr negativ men att lÀrarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjÀlpmedel med mera.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Yrkesfiskare utsÀtts dagligen för tufft fysiskt arbete och hÄrt klimat. Att hÄlla sig varm och torr Àr ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget Àr helt tÀtt mot de yttre pÄfrestningarna, slÀpper plagget inte igenom den Änga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krÀvande arbete. Varför det Àr av största vikt att den inre beklÀdnaden skapar en sÄ god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkesklÀder för olika yrkesgrupper, har denna studies Àmnesbakgrund tagits fram.

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till LuleÄ tekniska universitet har valt att studera just dÀr samt hur de upplever sin situation vad gÀller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende pÄ kön, civilstÄnd, nationalitet samt hur lÄng tid de vistats i LuleÄ? En enkÀt pÄ engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var frÀmst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och LuleÄ. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter pÄtrÀffades.

Det finns bristfÀllig kunskap gÀllande individens egen process gÀllande tillfrisknande frÄn ett opiatmissbruk. I dagens samhÀlle Àr det förvÀntat att mÀta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmÀnskliga mötena. LARO Àr en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte Àr att nÄ en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnÄ och bibehÄlla drogfrihet frÄn opiatmissbruk.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militÀr taktisk framgÄng. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bÀttre förutsÀttningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tÀnkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmÄga att tillÀmpa dÀr krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhÀmta ny kunskap och uppsatsen diskuterar Àven risken för kompetensfÀllor dÄ erfarenhetshanteringen Àr bristfÀllig och motivation att inhÀmta ny kunskap saknas. Med hjÀlp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmÄga och hÀrtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstÄende dynamik och prövas i en militÀr kontext.

Det undermedvetna Àr ett enormt Àmne med mÄnga teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se pÄ det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film anvÀnda det undermedvetna och upphÀva de normala livsmönster som gÀller? Vilken betydelse har bilden för vÄra minnen? Vad hÀnder med oss nÀr vi kommer i kontakt med vÄran inre vÀrld? Uppsatsen beskriver hur vÄra inre bilder skapas.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att vÀlja bild som fördjupningsÀmne i elevens val. Jag vill undersöka deras förvÀntningar pÄ lektionernas innehÄll. För att fÄ bredd pÄ min undersökning planerar jag att anvÀnda mig av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. För att fÄ förstÄelse om deras motivation och förvÀntningar tÀnker jag göra en enkÀt och samla in önskelistor i tvÄ grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktÀr med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning Àr att eleverna vÀljer bild som fördjupningsÀmne för att de tycker att det Àr roligt och valet gör de utifrÄn sin egen inre motivation. Eleverna har stora förvÀntningar pÄ variationen av lektionsinnehÄllet och de vill lÀra sig att ?rita fint? sÄ det liknar..

I fritidspedagogens pedagogiska uppdrag ingÄr arbetet med att utveckla barns sjÀlvkÀnsla som en viktig bestÄndsdel. SjÀlvkÀnsla Àr dock ett begrepp med mÄnga tolkningsmöjligheter och det kan finnas en risk i att uppdraget uppfattas vÀldigt godtyckligt och dÀrmed pÄverka barnens hÀlsa. Syftet med studien Àr att forska i fritidspedagogers uppfattningar om begreppet sjÀlvkÀnsla. Hur de beskriver sin arbetssituation och sina arbetsmetoder för att stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla. Metoden som anvÀnds för datainsamling Àr kvalitativt abduktiv och utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med inspiration av den fenomenografiska ansatsen.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..