VÄld i nÀra relation Àr ett samhÀllsproblem och ett folkhÀlsoproblem. Mörkertalet gÀllande antalet drabbade Àr stort. Arbete för att stötta utsatta har funnits i Ärtionden men för att komma till rÀtta med problematiken behöver vÄldsutövarna Àndra sitt beteende. Studien syftar till att undersöka vad som motiverar mÀn att vilja pÄbörja och fortsÀtta ett förÀndringsarbete rörande vÄldsproblematik i nÀra relation. En kvalitativ undersökning utfördes genom enkÀter distribuerade av UtvÀg Skaraborg till mÀn som i deras verksamhet fick stöttning i förÀndringsarbete.

FAKTORER HOS SJUKSKÖTERSKAN SOM PÅVERKAR PATIENTENS FÖRTROENDE OCH TRYGGHETSKÄNSLA En intervjustudie Caroline Fransson Sara Persson Fransson, C & Persson, S. Faktorer hos sjuksköterskan som pĂ„verkar patientens förtroende och trygghetskĂ€nsla. En intervjustudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2005. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som pĂ„verkar patientens förtroende och trygghetskĂ€nsla i omvĂ„rdnaden.

Genom denna studie ville vi fÄ inblick i och öka förstÄelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lÀrare som ska stimulera elever till kunskapsinhÀmtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jÀmförde elever i Ärskurs fem och Ärskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en vanligt förekommande sjukdom hos personer som Àr 65 Är eller Àldre. EgenvÄrd Àr en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvÄrden inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstÄ vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvÄrd samt beskriva vilka svÄrigheter de upplever nÀr de ska hantera sin egenvÄrd. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade frÄn 2005 till 2011 hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Socialsekreterare Àr en yrkeskategori som far illa pÄ grund av sin arbetssituation. Idag ser man pÄ den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pÄgÄende Àrenden samtidigt. Att arbeta under sÄdana omstÀndigheter skapar en negativ stress för mÄnga och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den hÀr studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare pÄ tre olika socialtjÀnster i VÀsternorrland och VÀsterbottens lÀn. Studien fokuserar pÄ deras insjuknande i utmattningssyndrom och pÄ vad de sjÀlva tror vara orsaken till att just de drabbats.

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

ABSTRAKTTitel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulterNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Christoffer Rönnqvist och Alice SchmuckHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-06-14Syfte: Genom att vara anstÀlld hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som bestÄr av en sjÀlv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebÀr att konsultchefer kan ha det svÄrt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete pÄ olika platser. Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anstÀllda i bemanningsföretag. TvÄ forskningsfrÄgor har undersökts: ForskningsfrÄga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? ForskningsfrÄga #2: Vilka verktyg anvÀnder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter?Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt för att uppfylla syftet.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) lÄt-gÄ med olika motivationsinriktningar inom SjÀlvbestÀmmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i Äldrarna 16-33 Är (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkÀter bestÄende av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mÀta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mÀta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsÄg att mÀta upplevt konventionellt ledarskap och lÄt-gÄ ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre sjÀlvbestÀmmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjÀlvbestÀmmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Denna rapport avser att förtydliga vad lÀraren kan ta i beaktning i arbetet med att sporra och upprÀtthÄlla elevens motivation genom hela lektionen. Rapporten lÀgger fram vikten av olika faktorer för att motivera eleverna att ta till sig de kunskaper skolan tillhandahÄller. Tankarna startade vid debatten om tretimmars pass som nÄgot negativt eller positivt, dÄ vissa lÀrare vi stött pÄ genom Ären i skolan har utryckt svÄrigheter med att hÄlla eleven motiverad under sÄ lÄnga lektioner. Dock berör detta arbete inte bara tretimmars pass utan lektioner överlag.I bakgrunden presenteras vad forskningen sÀger om Àmnet motivation. Först förklaras kort vad som menas med motivation utifrÄn olika forskares teorier, i övrigt avgrÀnsas rapporten att behandla den motivation som avser lÀrare och elever pÄ gymnasienivÄ.

Vi har i detta utvecklingsarbete studerat eventuella förÀndringar i motivationen för skolarbetet i en klass vid en folkhögskola. Tanken var att den inre motivationen för studierna skulle kunna ökas genom att lyfta upp frÄgor som berör kunskapens mening och nytta. Vi anvÀnde oss av skriftliga reflektionsövningar i klassen för att eleverna skulle fÄ möjlighet att uttrycka sina tankar och synpunkter kring dessa frÄgor. De individuella reflektionerna diskuterades sedan i helklass. För att undersöka eventuella förÀndringar i motivation och engagemang för skolarbetet anvÀnde vi oss av attitydundersökningar, observationer i klassrummet samt genomförde en utvÀrdering i form av enskilda intervjuer med eleverna.

De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.

Inledning: Fysisk aktivitet och motivation i kombination spelar en viktig roll i det sjukgymnastiska arbetet. Fysisk aktivitet bidrar till ett flertal positiva effekter och för att undersöka vad som motiverar individer kan kategoriseringar vara till hjÀlp. Mycket av dagens hÀlsoarbete kretsar Àven kring de tvÄ snarlika begreppen prevention och hÀlsopromotion vilka kan vara en bidragande motiverande faktor till varför individer Àr fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverade individer till att vara fysiskt aktiva, motsvarande eller överstigande rekommendationen för fysisk aktivitet. Metod: Sju anstÀllda vid LTU som var medlemmar i StiL intervjuades.

The aim of this study was to examine differences in the experience of intrinsic work-motivation and to examine changes depending on profession, where the purchasers experienced a higher level of individual demands and control than the production leaders. Another purpose was to see how the intrinsic motivation needs predicted mental well-being in the professions. The study was carried out using an internet survey that was distributed by e-mail, there were 98 participants. Two questionnaires were used; Basic Need at Work scale (W-BNS) measured intrinsic motivation and GHQ12 measured mental well-being. The result showed that the staff overall had high intrinsic motivation with highest scores on relatedness followed by competence and lastly autonomy.

Syftet med den hÀr studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet pÄ arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivÄ och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna sÄg pÄ inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berÀttade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlÄsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin Àr insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.