Sökresultat:
1354 Uppsatser om Mćl och kriterier - Sida 7 av 91
Ăkar oberoende styrelseledamöter medborgarnas förtroende för de statliga bolagen?
Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.
OhÀlsa och effektivitet ? en uppsats om effektivitet och informationsproblem pÄ FörsÀkringskassan
FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.
Ăldrepedagog ett yrke i utveckling
Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.
LĂ€ttlĂ€st? : Ăr baslĂ€roböcker i Ă€mnet svenska för Ă„r ett lĂ€ttlĂ€sta?
Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n kriterier som Lundberg och Reichenberg stĂ€llt upp för lĂ€ttlĂ€sthet pröva omdet Ă€r möjligt att göra bedömningar om huruvida en lĂ€robokstext Ă€r lĂ€ttlĂ€st eller inte. UtifrĂ„n Lundberg &Reichenbergs kriterier granskas tre lĂ€roböcker som heter Vi lĂ€ser, Huset pĂ„ AlvĂ€gen och Förstagluttarna a,b och c. Vi lĂ€ser gavs ut första gĂ„ngen 1989 och andra upplagan 2005, Huset pĂ„ AlvĂ€gen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gĂ„ngen 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lĂ€ttlĂ€sthet handlar om att lĂ€ttlĂ€sta texter Ă€r ganska korta, att texten innehĂ„ller ett tilltal tilllĂ€saren, att meningarna i texten Ă€r varierande olika lĂ„nga, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehĂ„ller lĂ„nga substantiv. Dessutom ska texten inte ha för mĂ„nga olika och svĂ„ra ord, textenska vara skriven sĂ„ att sambanden mellan olika hĂ€ndelser Ă€r tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten Ă€r skriven med konkreta begrepp. UtifrĂ„n kriterierna stĂ€lldes följande tre frĂ„gestĂ€llningar: Ăr detmöjligt att utifrĂ„n Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lĂ€ttlĂ€sthet? Skiljer siglĂ€roböckerna Ă„t ifrĂ„ga om de Ă€r lĂ€ttlĂ€sta utifrĂ„n kriterierna? Om ja! PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer de sig Ă„t?UtifrĂ„n kvantitativa och kvalitativa metoder dĂ€ribland utrĂ€kning av LIX, berĂ€kning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgĂ„ng visar resultaten att lĂ€roböckerna Ă€r lĂ€ttlĂ€sta utifrĂ„n de uppstĂ€llda kriterierna.Resultaten visar ocksĂ„ att böckerna skiljer sig en del Ă„t i utformning och i de olika kriterierna för lĂ€ttlĂ€sthet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lĂ€ttlĂ€sta texter..
Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning ? en viktig faktor för god vÄrd
Latensfasen Ă€r den första fasen i ett förlossningsarbete och Ă€r en normal process, trots detta Ă€r den komplex och svĂ„rdiagnostiserad. Det finns ingen direkt grĂ€ns mellan förvĂ€rkar och latensfasens början, dĂ€remot finns en tydligare beskrivning av nĂ€r den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte Ă€r vĂ€l definierad kan innebĂ€ra problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lĂ„ng latensfas Ă€r relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, sĂ„som trötthet, uppgivenhet, smĂ€rta, oro och olika förlossningskomplikationer. Ăven risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och Ă€nnu inte Ă€r i aktivt fas.
Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test ocharbetsprestation inom polisen ? samtidig validitet
Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet stÀlls motvariabler som mÀter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anstÀllda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier anvÀndes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsstÀllande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsstÀllande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.
Designkriterier för produktiva vÄtmarker: hur bör framtidens biogasproducerande vÄtmarker se ut?
Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.
HÄllbarhetsredovisning: en kommande redovisningsform?
Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har föranlett att allt fler företag vÀljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser pÄ företagets roll i samhÀllet. Den gemensamma nÀmnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hÄllbar utveckling. Det vill sÀga en utveckling dÀr ekonomisk tillvÀxt mÄste kopplas till miljöhÀnsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hÄllbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske pÄ ett trovÀrdigt och objektivt sÀtt.
Vad ligger till grund för resurstilldelning i förskolan?
Syftet med denna studie har varit att beskriva och kritiskt granska kriterierna för förskolans möjlighet att fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilka kriterier som gÀller för att förskolan ska kunna fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd, hur budgeten för förskolans möjlighet till resurstilldelning ser ut samt vad begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? innebÀr för vÄra informanter. Vi har gjort litteraturstudier dÀr vi bland annat studerat specialpedagogiken ur ett historiskt perspektiv, begreppen specialpedagogik, normalitet, integrering, ?en skola för alla? samt utfört intervjuer i en kommun i Norrbotten.
UtvÀrdering och val av fastighetsmÀklare: villasÀljares
urvalskriterier
För att framgÄngsrikt kunna marknadsföra sina tjÀnster mÄste företag ha kunskap om vilka kriterier kunder anser vara viktiga vid val av leverantör. Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka kriterier villaförsÀljare anser vara viktiga och vilka som anses vara avgörande nÀr de utvÀrderar och vÀljer fastighetsmÀklare. Undersökningen skedde i form av en enkÀtstudie. EnkÀten skickades till alla privatpersoner som hade villa till försÀljning i PiteÄ kommun under en vecka i maj 2002. Det erhÄllna resultatet pekar pÄ att respondenterna anser att mÀklarens trovÀrdighet, dennes instÀllning och upptrÀdande, mÀklarens förstÄelse för kundens behov och intressen samt personalens kompetens och sakkunskap var de fyra viktigaste faktorerna.
Analys av möjligheterna att SvanenmÀrka flerbostadshus
Skanska Sverige AB vill undersöka möjligheterna att SvanenmÀrka sitt
flerbostadshuskoncept ModernaHus. I dagslÀget Àr det endast smÄhus som kan
SvanenmÀrkas. För att fÄ ett smÄhus SvanenmÀrkt krÀvs att 50 obligatoriska
kriterier uppfylls, samt att bland 8 poÀnggivande kriterier erhÄlla 23
poÀng. Rapporten Àr gjord som en fallstudie pÄ ModernaHusprojektet Söderberg
3 i Kristianstad.
Analysen utfördes i tvÄ delar.
Lyckat projektledarskap i praktiken inom systemutvecklingsprojekt.
Projektledarskap Àr en företeelse som Àr relativt ny bland olika verksamheter i samhÀllet, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta omrÄde. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror frÀmst pÄ att projektarbetsformen medför kortare ledtider frÄn analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt Àr en uppgift som inte alltid Àr helt lÀtt. Det Àr oftast projektledaren som fÄr ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsstÀllande resultat.
AvdragsrÀtt för förlust pÄ nÀringsbetingat borgensÄtagande
Borgen Àr en vanlig företeelse som förekommer hos privatpersoner och i kommersiella förhÄllanden i samband med lÄn. Ett borgensÄtagande kan anses vara nÀringsbetingat dÄ Ätagandet har ingÄtts i syfte att öka eller bibehÄlla intÀkter, eller minska kostnader, i den nÀringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Skatteverket gjorde 2011-03-17 ett stÀllningstagande angÄende avdragsrÀtt för förlust pÄ nÀringsbetingade borgensÄtaganden. Enligt stÀllningstagandet kunde borgensÄtaganden som klassificeras som nÀringsbetingade vara avdragsgilla enligt inkomstskattelagen. Uppsatsen kartlÀgger vilka kriterier som krÀvs för att vara berÀttigad till avdrag för förlust pÄ nÀringsbetingade borgensÄtaganden.För att utreda avdragsrÀtten för nÀringsbetingade borgensÄtaganden har frÀmst rÀttsfall analyserats.
Students conceptions of energy in ninth grade and high school
Syftet med denna studie Àr att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i Ärskurs 9 och pÄ
gymnasiet efter genomgÄngen kurs naturkunskap A. Vi vill Àven undersöka om kursplanernas
mÄl och kriterier som tÀcker detta omrÄde uppfylls, samt hur eleverna tillÀmpar ett
naturvetenskapligt sprÄk. I undersökningen jÀmfördes svaren mellan elever i Äk 9, elever som
gÄr samhÀllsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program pÄ gymnasiet. Totalt
deltog 144 elever i en enkÀtundersökning dÀr de fick besvara frÄgor av öppen karaktÀr om
energikedjor. En möjlig slutsats gÀllande denna studie Àr att en större andel elever pÄ
gymnasiet jÀmfört med Äk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna.
Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga
begrepp och termer.
Design för Flow : En analys av designkriterier för anvÀndbarhet
Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god anvÀndbarhet. Med anvÀndbarhet menas att system ska vara lÀtta att anvÀnda och lÀra. Jakob Nielsen Àr en av förgrundsfigurerna nÀr det gÀller riktlinjer för hur detta ska uppnÄs. Han har utvecklat tio kriterier som kan anvÀndas för att ett sÄ bra system som möjligt ska kunna utvecklas.PÄ senare Är har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan Àven till de kÀnslor som anvÀndaren kan tÀnkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.