Sökresultat:
876 Uppsatser om Mänskliga faktorn - Sida 54 av 59
FramgÄngsfaktorer för standardiserade arbetssÀtt inom Lean produktion
MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.
Stabilitetsanalys av 20 m hög bergvÀgg i befintlig kanal mellan sand- och klarningsmagasin i Aitik : En utvÀrdering av berÀkningsmodeller
Aitikgruvan drivs av Boliden AB och Àr en Europas största koppargruvor. Eftermalmutbrytningen genomgÄr malmen en anrikning varvid det bildas en restprodukt, s.kanrikningssand. Anrikningssanden tillsammans med vatten pumpas ut i nÀrliggandedammanlÀggningar, sk. gruvdammar och magasineras. Magasineringen sker i storasandmagasin dÀr sanden fÄs sedimentera och vattnet leds vidare till ett klarningsmagasin viaen utskovskanal.Detta examensarbete undersöker utskovskanalens sÀkerhet genom en stabilitetsanalys avkanalvÀggarna och en framtagning av en deterministisk sÀkerhetsfaktor mot brott.
Lokalproducerade livsmedel : Faktorer bakom konsumenters köpbeteende
SammanfattningEn av vÄrt Ärtiondes viktigaste frÄgor Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och det alltmer vÀxande klimathotet för samhÀllet. DÄ utslÀpp av synbara halter och energiförbrukning Àr en av de frÀmsta miljöpÄverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemomrÄdet. DÄ livsmedelsindustrin stÄr för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, lÀggs det mycket fokus pÄ forskning kring miljövÀnliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har dÀrför valt att undersöka omrÄdet genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare Àn andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benÀgna att minska sinmatkostnader.
Flödesoptimering vid Scania: En förstudie av aktuella flödestyper och layouter för cylinderfodertillverkningen
Scanias tillverkning stÄr i nulÀget inför en stegvis höjning av produktionsvolymen. Vid cylinderfodertillverkningen utnyttjas produktionen nÀra maximal kapacitet och nÄgot mÄste dÀrmed göras för att Scania ska kunna sÀkra leveranserna i framtiden. MÄlet med detta projekt har varit att presentera ett antal produktionskoncept samt för- och nackdelar med dessa utifrÄn olika framtidsscenarion. UtifrÄn dessa koncept skulle Àven minst en detaljbearbetad produktionslayout, inklusive en plan för implementering, tas fram.Vid cylinderfodertillverkningen bearbetas i nulÀget foder ur sex olika produktfamiljer. Alla har samma grundkonstruktion men de skiljer sig Ät i vissa mÄtt.
Redovisning av utgifter rörande nedmontering av tillgÄng, bortforsling av tillgÄng och ÄterstÀllande av platsen pÄ vilken en tillgÄng stÄr.
Bakgrund: Under senare Är har det skett en internationell harmonisering av den externa redovisningen. IFRS Àr ett principbaserat regelverk vilket innebÀr att företag i mÄnga fall fÄr göra uppskattningar och tolkningar. Enligt IAS 16 ingÄr en uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och ÄterstÀllande av plats i anskaffningsvÀrdet. Förpliktelser för dessa utgifter redovisas och vÀrderas i enlighet med IAS 37. Före övergÄngen till IFRS redovisade de företag som författarna valt att se nÀrmare pÄ alla enligt RedovisningsrÄdets rekommendationer i vilka det finns liknande rekommendationer som i IFRS.
StyrelsesammansÀttningar : En analys utifrÄn bolagskodens reglering
Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började Är 2005 gÀlla för svenska börsnoterade bolag med förutsÀttningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden Àr att se till att bolagen styrs pÄ ett sÄdant sÀtt att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning pÄ det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansÀttning ska prÀglas av mÄngsidighet, bredd och att jÀmn könsfördelning ska efterstrÀvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansÀttningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter Àr att personen har VD-erfarenhet.
FrÄn extern information till intern kunskap : CRM ur ett medarbetarperspektiv
CRM Àr ett verktyg för att hjÀlpa företag med deras lÄngsiktiga kundrelationer. Trots de stora möjligheter som finns med detta hjÀlpmedel har företag i mÄnga fall problem med att generera bra resultat frÄn CRM-arbetet. Forskningen hÀnvisar till den mÀnskliga faktorn och mÀnniskans involvering i CRM-arbetet som orsaken till detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att studera medarbetares förutsÀttningar i CRM-arbetet.   Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och syftar till att fÄ en bÀttre förstÄelse för medarbetares subjektiva uppfattning av sitt CRM-arbete. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer pÄ en stor konferens-, restaurang och evenemangsanlÀggning i VÀsterbotten. Den data vi har samlat in har vi sedan analyserat med hjÀlp av teorier inom organisatoriskt lÀrande.
InternprissÀttning för en shared service enhet
Bakgrund och problem: Intresset för internprissÀttning som styrmedel har ökat i taktmed den ökande förekomsten av större divisionaliserade företag. Dessa divisionaliseradeföretag bestÄr ofta av flera enheter som har resultatansvar, annorlunda uttryckt kan sÀgasatt enheterna fungerar som företag inom företaget. NÀr enheter handlar internt medvarandra sÄ kan det med andra ord uppstÄ situationer dÀr det krÀvs en intern prissÀttningför att tydliggöra hur de enskilda enheterna presterar. Det ligger dock en svÄrighet i attidentifiera en optimal metod för att sÀtta de interna priserna. I teorin framgÄr Àven att detej finns nÄgon optimal metod för att sÀtta internpriser, utan företaget bör söka efter denmetod som bÀst uppfyller det företaget Àmnar Ästadkomma med internprissÀttningen.
Hur arbetar man med, och motiverar till,kunskapsöverföring inom konsultföretag? : En jÀmförelse mellan teknikkonsultföretag ochmanagementkonsultföretag
Kunskap och kompetens hos medarbetare har i dagens samhÀlle blivit en stor del av detsom bygger upp en organisation. För kunskapsintensiva företag, vars största resurs Àrmedarbetarnas kompetens, Àr det av stor vikt att ha en bra kunskapsöverföring. Att delakunskap krÀver en anstrÀngning av individen, författarna anser dÀrför att det Àr viktigtatt titta pÄ hur medarbetare motiveras till kunskapsöverföring.Representanter frÄn nÀringslivet har pÄpekat för författarna att managementkonsultföretag,jÀmfört med teknikkonsultföretag, Àr framstÄende pÄ att förvalta den kompetenssom finns inom företaget. Syftet med denna studie Àr att undersöka om detta pÄstÄendestÀmmer samt hur dessa företag arbetar med, och motiverar till, kunskapsöverföring.I studien genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ hur motivation ochkunskapsöverföring hÀnger ihop. Med denna som underlag genomfördes fyra intervjuer,tvÄ hos ett managementkonsultföretag och tvÄ hos ett teknikkonsultföretag.
UtvÀrdering av underhÄllskostnad för hjul och rÀl pÄ strÀckan Kiruna - RiksgrÀnsen: en förstudie
UnderhÄllskostnaden för hjulaxlar pÄ malmvagnar, dÀr bland annat omsvarvning av hjulen ingÄr, stÄr för ca 50% av malmvagnens totala underhÄllskostnad. Att kunna effektivisera och minska dessa rörliga kostnader Àr en förutsÀttning för att skapa ett kostnadseffektivt och tillförlitligt transportsystem. Det Àr dÀrför viktigt att skapa en helhetsbild över de kostnader som respektive ÄtgÀrd genererar för respektive intressent. T.ex. kan olika reprofileringsintervall för hjul skapa kostnader för Banverket och vise versa kan olika slipningsintervall skapa liknande kostnader för MTAB.
Money Talks, no school, no money!: En kvalitativ utvÀrderingsstudie som tittar pÄ SFI: s betydelse för identitetsskapande, integrering och en snabbare etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden för nyanlÀnda invandrare i tre olika kommuner i Norrbotten
Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera kommunernas arbete med SFI utbildningen, fÄ en förstÄelse för hur den upplevs av rektorer och elever, samt hur SFI: n pÄverkar en etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Jag har Àven velat fÄ en förstÄelse för hur Arbetsförmedlingens arbete pÄverkar SFI utbildningen. Min studie Àr sociologisk och sociologi för mig Àr lÀran om det sociala i samhÀllet och dess individer. NÀr Sverige tar emot nyanlÀnda Àr tanken att de ska bli en del av vÄrt samhÀlle, de ska snarast möjligt starta en utbildning för att lÀra sig det svenska sprÄket, de ska lÀra sig hur vÄrt samhÀlle fungerar med dess normer och vÀrderingar och de ska genom att bidra till samhÀllet med sin kunskap och kompetens etableras pÄ arbetsmarknaden. SFI stÄr för svenska för invandrare och gÄr under skollagen.
Att motverka etnisk diskriminering : ur ett individuellt perspektiv
Etnisk diskriminering Àr ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan nÄgra Är tillbaka utreds ocksÄ diskrimineringstendenserna frÄn statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens sÀrskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som i lÀngden Àr ohÄllbart. Med stÀndigt vÀxande minoritetsgrupper och framvÀxten av ett allt-mer multietniskt samhÀlle i Sverige Àr det dÀrför viktigt att sÄ snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekÀmpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mÄng-fald och jÀmlikhet.Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i invandrarhistoriken som Àr den största bidragande faktorn till att Sverige idag Àr multietniskt.
Arbetsgivares möjlighet att vid rekrytering lÀgga vikt vidarbetssökandes personliga lÀmplighet ? diskriminerande?
Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Ăven frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.
Slopad revisionsplikt : -hur pÄverkar detta bankernas krav pÄ ekonomisk information vid kreditgivning?
Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten gĂ„r het idagom vad som skulle hĂ€nda med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har dĂ€rför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn Ă€r pĂ„ detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förĂ€ndrasom Sverige vĂ€ljer att införa en frivillig revisionsplikt för de smĂ„ aktiebolagen?I den svenska regeringen har frĂ„gan varit upp mĂ„nga gĂ„nger om kravet pĂ„ revision för smĂ„aktiebolag verkligen Ă€r till nĂ„gon nytta för företaget och i sĂ„ fall vĂ€ger mervĂ€rdet uppkostnaden för företaget? Ă
r 1998 ansÄg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslÄrevisionsplikten för smÄ aktiebolag, Är 2006 togs det upp pÄ tapeten igen och denna gÄng villeman göra en grundligare undersökning pÄ frÄgan.I vÄr teoretiska del har vi sett nÀrmare pÄ hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som anvÀnds samt i vilken utstrÀckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för lÀsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit frÄn artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrÄn bankernas perspektiv och med hjÀlp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vÄr problemformulering.
Förvaltning av Àgda bostÀder i flerfamiljshus : En jÀmförelse mellan Sverige och Australien
Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och Àr till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ÀgarlÀgenhet. Trots boendeformens etablering sÄ uppkommer förvaltningsrelaterade problem dÄ och dÄ, vilket har lett till lagreformer med jÀmna mellanrum i landet. Den svenska ÀgarlÀgenheten Àr relativt ny pÄ marknaden, och kan sÄledes anvÀnda sig utav andra lÀnders erfarenheter av förvaltning nÀr den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrÀtten Àr en boendeform som liknar ÀgarlÀgenheten, med en förening som har mycket av makten vad gÀller förvaltning. Genom att Àven studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrÄgor tÀckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den Ànnu nya svenska ÀgarlÀgenheten.Vartannat Är hÄlls en konferens i Australien som berör landets ÀgarlÀgenheter och dess förvaltning, dÀr professionella kommer samman och diskuterar aktuella frÄgor och Àmnen.