Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) är ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet är att minska avståndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att få personen så delaktig i samhället som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie där fem arbetsterapeuter i Skåne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat.

Studien behandlar kompetensutveckling och lärande i arbetslivet genom upplevelser från individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lärande ökar samtidigt som forskning kring planerat lärande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nämns mindre. Studiens syfte är att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet.

När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka.

Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur elever förhåller sig till läxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med läxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ändamålet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring läxor samt olika motivationsteorier. Vi använder oss även av olikalärandeteorier samt skolans läroplaner för att se hur dessa berör motivation och läxor. Dehuvudsakliga resultaten av vår undersökning visar att elever ville ha och tycker om läxor.Läxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.

Syftet med utvecklingsarbetet är att studera hur elever går tillväga när de arbetar med problemlösning samt att försöka få en uppfattning om vad som kan upplevas som svårt under problemlösningsprocessen. Arbetet har genomförts tillsammans med en grupp gymnasieelever i årskurserna 2 och 3 på handels- och administrationsprogrammet samt hantverksprogrammet. Eleverna löste ett matematikproblem och svarade därefter på ett frågeformulär som hörde till den aktuella uppgiften. I slutet av lektionen lämnades ett lösningsförslag in tillsammans med frågeformuläret. Hela undersökningen avslutades med en utvärdering av arbetssättet.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närstående och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frågeställningar formulerades utifrån syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tänkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos människor? Hur hanterar människor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till människor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades på 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg är en naturlig reaktion på en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, känslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist på kontroll som utlösande faktor, att acceptera och få kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förståelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg är en smärtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor måste vara medveten om att den är normal, för att kunna ge en god omvårdnad..

Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol.

Det har genom åren bedrivits en mängd forskning kring prissättning på marknaden där företag är den säljande parten. Den idag växande andrahandsmarknaden, där konsumenter innehar rollen som säljare, har helt exkluderats från forskning kring prissättning. Forskningens begränsning har gett upphov till studiens syfte som varit att undersöka huruvida den kostnadsbaserade, den konkurrensbaserade och den kundbaserade prissättningsstrategin, avsedda för B2C-marknaden, kan appliceras på den växande C2C-marknaden. För att utreda detta har en intervjustudie genomförts med säljare av vinylskivor på webbaserade och fysiska andrahandsmarknader. Av intervjuerna har olika grupper av säljare, med olika mål och tillvägagångsätt vid prissättning och försäljning, identifierats och kategoriserats.

Syftet med denna studie är att få en inblick i vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Om vetskapen om brottets karaktär påverkar vårdpersoanlens förhållningssätt och möjligheterna samt svårigheterna i klientens behandling. Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer där fyra vårdare på både anstalt och rättspsykiatrin blev intervjuade. I resultatet framgick att vårdpersonalens erfarenhet kunde vara en skyddsfaktor när det kom till att känna obehag inför mötet med en klient som begått grova våldsbrott. Det framkom även i resultatet att brottet utanför kan påverka vårdarnas förhållningssätt om man inte känner klienten.

Lärplattformar används idag i allt större utsträckning vid distansundervisning. Forskning pekar på att lärstilar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid distansundervisning, dock är området beträffande lärstilar i relation till lärplattformar relativt outforskat, och det saknas tydlig vetskap om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. Den här studien undersöker lärstilar i relation till funktioner i lärplattformar, genom en explorativ ansats och studie med designinslag. Utifrån en litteraturstudie identifierades funktioner i en lärplattform, vilka ställdes i relation till Kolbs teori om lärstilar för att mynna ut i ett antal rekommendationer för undervisning och användning av funktioner, som låg till grund för utformning av en prototyp. Prototypen fungerade som underlag för den empiriska undersökningen, vilken genom intervjuer utgjorde prövning av rekommendationernas relevans, samt kartläggning av hur funktioner i lärplattformar stödjer olika lärstilar vid användning.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer det är som styr ett avhopp från en nazistisk organisation. För att få en helhetsförståelse har dessa faktorer undersökts på individ-, grupp- och samhällsnivå. Empirin består, förutom litteraturstuder, av halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide som vägledande verktyg. Att studera avhoppet som fenomen är både känsligt och komplext varför det krävts flera teoretiska perspektiv, vilka dessutom diskuterats på olika nivåer. Resultatet har visat att det är de trasiga, svikna och vilsna ungdomarna som söker sig till nazistiska grupperingar, och att det är trygghet och bekräftelse de söker i dessa grupper.