Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Sjukdom i hjärta och kärl har ökat och är i dag orsak till störst antal dödsfall och sjuklighet i Sverige. Hör till de livsstilssjukdomar som ökar. Den här studien belyser personers upplevelse av livsstilsförändring till följd av sjukdom i hjärta och kärl och beskriver ett inifrån perspek-tiv. Den utvecklar förståelse för hur förändringen påverkar personen och livet och för att hitta rätt metoder i att stödja och motivera till att förändra sin livsstil. Studiens syfte var att genom en systematisk litteratursökning beskriva personers upplevelse av att förändra livsstil till följd av hjärt- och kärl sjukdom.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

Det här examensarbetet är en textstudie som handlar om filmens plats i svenskämnets lärome-del för gymnasieskolan. Målsättningen med uppsatsen är att beskriva och analysera hur filminslag används i läromedel som utkommit under de senaste åren, i relation till vad som står i läroplan, kursplan och i andra artiklar från skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptäckas i de undersökta läromedlen.Kursplanen, och andra publikationer från skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad användning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen är i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen måste förhålla sig till ?literacybegreppet? och i viss mån till den moderna receptionsforskningen.

Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin somvetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva uppleverfenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta.Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare uppleverdet första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning,utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligtföljande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur,fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? Föratt besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts medrekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiskautgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet därbåda är grenar inom den kognitiva teorin.

Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt humankapital.

Under många år har debatten om hur kvinnor och män framställs och skildras i media till mycket handlat om vilka signaler som sänds ut till samhället. Men tyngdpunkten har ofta fokuserats på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I samhällsdebatter kritiseras den könsneutrala utgångspunkten av feminister som anser att mannen fortfarande är norm i samhället, vilket då per automatik gör kvinnan till den avvikande. Men samtidigt finns det också kritiker som menar att det föreligger en konfliktaspekt då det kommer till frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. Jämställdhetsfrågan och debatten är ständigt aktuell och media som forum har en stor påverkan av hur utvecklingen går framåt.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 ? 2007.

Syftet är att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhåller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bättre ekonomistyrning i företag i energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sända signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmågan att förstå processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbättring av dessa. För att möjliggöra förståelsen krävs att organisationens strukturer och system är anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.

I enlighet med den trend som råder inom den tekniska utvecklingen i samhället i stort, introduceras nu ett sätt för bankers kunder att ha personliga rådgivningsmöten via Internet. Tidigare har sådana möten skett ansikte mot ansikte på det bankkontor som kunden tillhör. Det finns en rad fördelar med att tjänster sker online som exempelvis tideffektivitet, geografiskt oberoende och mer flexibelt i allmänhet. Den här kvalitativa studien handlar om en underökning kring hur personliga (finansiella) rådgivare upplever att arbeta med den här typen utav möten, närmare bestämt vilka faktorer som de anser viktiga när möten som skett ansikte mot ansikte kan komma att ske online. Studien innefattar ett induktivt tillvägagångssätt i syfte att ta reda på dessa faktorer samt att granska dem utifrån ramverket datorstött samarbete och synsättet kroppsbaserad kognition.

Syftet med vår studie var att undersöka fem förskollärares genusmedvetenhet samt deras förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollärare välja ut och som de föredrar att läsa i respektive barngrupp. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket är en lämplig metod för att få reda på förskollärarnas genusmedvetenhet och förhållningssätt. Förskollärarna fick först välja ut tre barnböcker som de föredrar att läsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrån sina tre valda barnböcker. Fem förskollärare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var så framträdande i den övervägande delen av förskollärarnas val av barnlitteratur.

Introduktion/Bakgrund: Förekomsten av självskador har ökat sedan år 2004. Två till fyra procent av den allmänna befolkningen skadar sig själva. Bemötande inom vården handlar om kommunikation det vill säga lyssna och besvara de signaler som sänds ut. Vårdpersonalens värderingar och människosyn påverkar bemötandet och omvårdnaden de ger patienterna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av vårdmöten samt bemötande från vårdpersonal hos patienter med självskadebeteende.

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad kunskap om människans kontroll över hästen under romersk järnålder i Sydskandinavien. Min ingång till undersökningen var utrustningen som hör till hästens huvud, d.v.s. tränset, vilket spelar en betydande roll för kontrollen. Genom framförallt detaljstudier av tränsfynd ämnade jag besvara frågor som i vilken kontext fynden hittas, hur tränsen såg ut, vilka bett man hade och om det går att säga något om ridsättet utifrån tränsen.Slutsatsen blev att tränsen, som oftast påträffas i deponeringar i mossar, inte var helt olika dagens. De bestod av ett huvudlag i läder, ett bett och tyglar.