Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har lÀnge haft visuella intryck som utgÄngspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtÀtningen av stÀder leder till högre krav pÄ offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler mÀnniskor ska kunna anvÀnda och dra nytta av allt fÀrre omrÄden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mÄngfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bÀttre hantera den högre ljudbilden och dÀrmed utveckla en hÄllbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga pÄ att arbeta med enklare förÀndringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Bakgrund och problem: I och med en Àldre befolkning ökar trycket pÄ det offentliga Sverigeatt skapa lösningar för att lösa framtida problem. Sedan 1990-talet har fler och fler kommunerbörja organisera frivilliga krafter för att öka kvalitén och utveckla om Àldreomsorgen. Studierunder den tiden visade pÄ att det fanns ett starkt stöd för att de frivilliga skulle ses som ettkomplement till kommunernas verksamheter samtidigt som vissa forskare sett en trend mot attde frivilliga skulle gÄ bort frÄn rollen som komplement och med fÄ en substituerande roll.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring av defrivilligas roll inom ÀldrevÄrden sedan 1990-talet och hur denna förÀndring ser ut. Vidaresyftar uppsatsen till att förklara olika aktörers syn pÄ de frivilligas roll inom den offentligaÀldreomsorgen idag. Samt beskriva hur olika aktörers syn pÄverkar deras hantering av defrivilliga i relation till kommunens egen personal.AvgrÀnsning: Uppsatsen avgrÀnsas till att studera tvÄ utvalda kommuner ochfrivilligverksamheten kopplad till deras verksamheter inom Àldreomsorgen.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar och uppfylla dess syfte sÄ har en fallstudiegenomförts med kvalitativa intervjuer som har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Tillsammans med det empiriska materialet och uppsatsensanalysmodell har jag kunna komma fram till att det inte finns nÄgot stöd för att de undersöktakommunerna anvÀnder sig av de frivilliga som ett substitut till den ordinarie personalen.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

UtgÄngspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet pÄ bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berÀttelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergÄng, ?Noas Hotell?, utgiven pÄ eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundlÀggade förstÄelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svÄrigheterna med att bÄde skriva och illustrera en bilderbok..

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Åre utsĂ„gs frĂ„n Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansĂ„gs ha potential till att bli hĂ„llbara destinationer. DĂ€rför Ă€r Åre en del av uppdraget HĂ„llbar destinationsutveckling och Ă€r dĂ€rigenom en destination som ligger i framkant i hĂ„llbarhetsarbetet. Arbetet med hĂ„llbar destinationsutveckling krĂ€ver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs Ă€r en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n kartlĂ€ggning av hĂ„llbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fĂ€ltet i Åre, identifiera pĂ„verkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan.

The thesis treats how the German public libraries originated and how they were affected by the Nazi era. It deals with how the library system began to cover the whole nation, and describes the struggle between public libraries and commercial and religious ditto. It also treats the weedings out and what happened to the staff and the stocks between 1933 and 1945.Furthermore it gives a picture of what books one could find in a German public library,and how these volumes were catalogued and classified. Moreover it describes how thelibraries managed during the Second World War, and ends by giving some topics fordiscussion and asks questions that additional research might be able to answer..

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i Ärskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat pÄ de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrÄgasÀttande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion pÄ en skola. Avslutningsvis behandlar Àven studien frÄgan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i sÄ fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lÀrare bÄde orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nÀmnda tema pÄvisar studien flera exempel pÄ interaktionella praktiker som Àr genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrÄgasÀttande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utstrÀckning Àn flickor, vilket kan tÀnkas vara en interaktionell praktiker som Àr genusnormerande. Studien pÄvisar Àven hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig frÄn kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade Är 2002 en kampanj med mÄlsÀttningen att förÀndra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen sÄg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgÄtt mot att bli konkurrens- och kundmedveten. FrÄgan vÀcktes vad som Àr Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och stÀller det faktum att Riksskatteverket Àr en myndighet nÄgra sÀrskilda krav pÄ marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att dÀrefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att anvÀnda attitydförÀndrande kampanjer.

Det har med uppsatsen varit en lÄng resa. Den har gett mig en ökad kunskap och förstÄelse om Parkourens estetik och filosofi. Jag trodde nÀr jag började det hÀr projektet att det skulle bli svÄrt att kunna göra nÄgot av det. Jag fruktade att kÀllmaterialet var alldeles för tunnt och att den teoretiska grunden inte riktigt fanns dÀr. Jag blev dock snabbt motbevisad och kom snart fram till att sÄ inte var fallet.