Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

Bandura definierar (1997) outcome expectancy som individens skattning av sannolikheten att ett beteende ska leda till ett specifikt utfall. Utöver individens skattning av sitt eget beteendes följder (individual outcome expectancy), är hennes bedömning av sin grupps möjlighet att nå ett specifikt utfall (collective outcome expectancy) en del av begreppet (Riggs & Knight, 1994). Studien syftar till att undersöka huruvida arbetsrelaterad- self efficacy, locus of control och collective efficacy predicerar outcome expectancy. En enkätundersökning genomfördes med 102 deltagare från olika yrkesgrupper. Resultatet visade att arbetsrelaterad- self efficacy och locus of control samvarierade med individual outcome expectancy och att collective efficacy predicerade collective outcome expectancy.

ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.

En rekrytering påverkas främst utifrån kandidatens intryck, presentation och arbetserfarenhet, där rekryteraren bildar sig en uppfattning vid en intervju. Telefonsamtalets påverkan på rekryteringsprocessen är intressant då kandidaten har en möjlighet att sticka ut från mängden. Hur stor påverkan är beroende på rekryterarens uppmärksamhet, kandidatens förberedelse och vilken personlighet som förmedlas i samtalet. Forskning visar att personligheten extraversion korrelerar positivt till kandidatens prestation i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ta reda på telefonsamtalets betydelse i rekryteringsprocessen.

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar.

Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet är att de har ökat i både antal och längd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig fråga på den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fånga de försäkrades upplevelser av avstämningsmöte i strävan efter att undersöka om det är ett bra och stimulerade redskap för den försäkrades återgång i arbetet. Avstämningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har Försäkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning på detta. Metoden för att fånga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts på försäkrade i Blekinge län. Studien visar att avstämningsmötet för rehabiliteringsprocessen framåt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.

Personalutvecklarna i dagens organisationer verkar inom den så kallade Human Resource avdelningen. Deras arbetsuppgifter handlar om allt från personalutveckling till arbetsrättsliga frågor och kräver att man som personalutvecklare både kan planera, genomföra organisations-, personal- och ledarskapsutveckling i olika former. Arbetet kräver på så sätt att personalutvecklaren är en högutbildad proaktiv nyckelperson som ser till att medarbetarna finns på plats, är nöjda, vidareutvecklas och är engagerade i sin arbetssituation. Denna insats, för medarbetaren, görs för att vidhålla medarbetarnas fortsatta anställningsbarhet i arbetslivet. Samtidigt som personalutvecklaren arbetar efter att hålla andra anställningsbara måste denne även alltid hålla sin egen anställningsbarhet i fokus.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Hälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I störreorganisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vifick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan &Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthälsofrämjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:sförändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med enframställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.