Syftet med detta examensarbete var att undersöka användbarheten av en webbapplikation som möjliggör beställning/bokning av taxi via Internet. De huvudsakliga frågeställningarna var: Vad har användare för förväntningar på tjänsten samt Vilka delar av webbapplikationen behöver förbättras? Ett tänka-högt protokoll användes där sex försökspersoner fick prova på att använda tjänsten via en dator och samtidigt resonera om applikationen. Resultaten visar att försökspersonerna förväntade sig en enkel, icke tidsödande tjänst, där de skulle behöva ange i stort sett samma uppgifter för att beställa en taxi via Internet som via telefon. Försökspersonerna upptäckte ett flertal förbättringsmöjligheter, vilka handlade om tydligare förklaringar/beskrivningar och gränssnittets design, främst gällande perceptionsproblem..

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

The purpouse of this study is to find out how and if a Content Managment System (CMS) can benefit from applied User Experience Design (UX). A work project has been executed where a client wanted the students to create a user friendly CMS for adding content to a global hotel review site. A prototype of a CMS was created based on literature studies about UX and CMS. The prototype of the user friendly CMS was then tested through user tests and interviews with key users. After input from the key users the prototype was changed until the users were satisfied with it..

Denna examensrapport innehåller resultatet av en litteraturstudie inriktad mot datorbaserade hjälpmedel för personer med funktionshinder och i huvudsak blinda användare. Litteraturen omfattas av böcker, artiklar och webbmaterial som diskuterar problem som kan uppstå i datorinteraktion för användare med funktionshinder och specifikt blinda användare.Under arbetet med denna examensrapport har även intervjuer genomförts med personer inom branschen för datorbaserade hjälpmedel för synskadade och denna rapport sammanfattar det material som samlades in under intervjuerna.Rapporten syftar till att belysa problematiken med att överföra visuellt representerad information till en form som blinda användare kan hantera. Detta inkluderar även diskussioner kring några av de anpassningar som vanligtvis används för att lösa problematiken..

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the Märsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood?s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of Märsta?s library OPAC can be considered less good..

med denna uppsats var att ta reda på den upplevelse studenter och lärare har av Kursportalen isitt dagliga arbete. Forskningsfrågan i uppsatsen var för det första: ?Vilka styrkor ochsvagheter finns det in användargränssnittet för Kursportalen vid Göteborgs universitet ochhur kan svagheterna förbättras?? För att komma fram till det behövdes en ytterligareforskningsfråga: ?Vilka delar av Kursportalens design upplevs av användarna som brarespektive mindre bra?? De olika funktionerna i Kursportalen utvärderades först genomenkäter till lärare och studenter vid de tre institutionerna Informatik (flyttade sedan till ITuniversitetet),Företagsekonomi och Svenska. Det viktigaste resultatet av utvärderingen var attden grafiska designen: layout, teckensnitt och i viss mån även färgerna, var bra ochkonsekventa medan navigeringen, främst för studenter, var svår..

AbstractIn this thesis we aim to extend the current theories about a concept called persona. A persona is a model of a user, mostly based on qualitative research and made with such accuracy that it to some extent can be used as a replacement of a real user in a development process and as a communicative tool. We will present a way of constructing this persona without meeting the actual users and follow up with interviews from the organization using them. This will lead to a model over the process of introducing personas as a concept in an organization,previously not familiar with the concept. The model is adapted to also work for projects and organizations where the concept is already known..

Teknikens utveckling har gått fort fram de senaste åren, dagens smartphoneanvändare harmöjligheten att utföra ärenden som det för något år sedan krävdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-användares vanor och vad som är utmärkandeför mobilt internetanvändande. Tio respondenter förde loggbok där de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att få ett djupare intryck av deras mobila internetavändande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

 De senaste åren har utbudet av TV-kanaler ökat och det är idag vanligt att man har tillgång till så pass många kanaler att det är svårt att överblicka dem på ett enkelt sätt. Det finns olika tekniker för att sortera fram önskvärd information till användaren, men ingen design är anpassad varken för att hantera den nya förbättrade upplösningen eller de nya intelligenta funktionerna. Detta arbete har formulerats för att få fram ett exempel på hur den förbättrade upplösningen kan utnyttjas i programguiden samt för att få ett gränssnitt mot de intelligenta funktionerna. Egenskaper för programguiden togs fram som stöd för de inledanden pappersskisserna, varefter en välgrundad och detaljerad datordesign gjordes. En implementation i skalbar vektorgrafik (SVG) gjordes i den slutgiltiga prototypen för att demonstrera animationer och användbarhet.

Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes.

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning.I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI).

Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns.