Klyschor anvĂ€nts flitigt inom olika sammanhang och kan pĂ„ mĂ„nga vis bĂ„de förstĂ€rka sĂ„vĂ€l som förlöjliga en kĂ€nsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjĂ€lpa organisationen. Å andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och dĂ€rigenom skapa en vĂ€lmĂ„ende organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ämnet Ă€r omfattande och vi har dĂ€rför valt att beskriva problematiken utifrĂ„n en fallstudie pĂ„ konsultföretaget HiQ SkĂ„ne AB. Uppsatsen baseras pĂ„ en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas pĂ„ en rad olika vis dĂ€r kommunikation fungerar som ett verktyg.

LRF Konsult AB is a Swedish company with over 135 offices. During the time 2006-01-01 to 2008-06-16, 397 persons were recruited. New people will continue to be employed and because of that a need for consistant information for the recruits has been noted. The essay question is what a handbook should include to guide a newly recruited person. The newly recruited person that is referred to works at LRF Konsult AB with farming companies. The answer to the question is that it depends on the needs the employee has.

Det hÀr arbetet behandlar den situation som idag rÄder, gÀllande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar pÄ för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga Àmnen i skolan. Ett exempel pÄ en sÄdan lösning har genomförts pÄ en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. DÀr har lÀrarna arbetat mer Àmnesintegrerat, med tydligt fokus pÄ programmÄlen för att stÀrka kÀrnkompetenserna. Det hÀr försöket har jag studerat med stöd av en enkÀt för att mÀta förÀndringar i elevernas attityder samt tagit del av lÀrarnas observationer.

I framtiden berĂ€knas antalet Ă€ldre över 65 Ă„r att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn pĂ„ Ă„ldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien Ă€r att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för Ă€ldre. Metoden var kvalitativ och ett mĂ„linriktat urval kombinerat med ett nĂ€tverksurval anvĂ€ndes. Tre fokusgruppsdiskussioner anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll krÀver kompetens bÄde inom den stÀndigt utvecklande tekniken, men Àven inom omvÄrdnad. NÀr patienternas upplevelse av undersökningarna ska vÀgas in stÀlls stora krav pÄ röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. UtifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. FrÄgestÀllningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan pÄverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Genom det vÀxande antalet kravstÀllande intressenter mÄste företag finna nya vÀgar att utvecklas. För att uppnÄ tillvÀxt och vÀrdeskapande mÄste företaget vara flexibelt och kan inte lÀngre enbart fokusera pÄ en typ av intressenter om avsikten Àr att sÀkra lÄngsiktig framgÄng och konkurrenskraft.Att skydda miljön Àr ett omrÄde som fÄr allt större uppmÀrksamhet i samhÀllet. Företag kan inte lÀngre ignorera detta omrÄde och allt fler röster höjs för att företag och organisationer mÄste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nÄ framgÄng.Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att anvÀnda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie pÄ en större industriell organisation dÀr syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom anvÀndning av Balanced Scorecard.Resultaten i denna studie visar att verktyget Àr resurskrÀvande vid framtagandet och utmaningarna Àr mÄnga för en organisation att implementera detta pÄ miljöarbetet. Verktyget krÀver att vissa omrÄden beaktas sÄsom uppmÀrksamhet, delaktighet och kommunikation.Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsÀttningar beaktas, förbÀttra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvÀrfunktionellt miljöarbete.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka lÀrargiven feedback till elever under lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ.FrÄgestÀllningar? Vilken typ av feedback ges?? PÄ vilket sÀtt ges feedbacken?? Vad Àr lÀrarens syfte med feedbacken?MetodI studien anvÀnds bÄde deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lÀrare med varierande Älder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under tvÄ lektioner i idrott och hÀlsa. DÀrefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas bÄde mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmÀnhet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med studien Àr att undersöka vad som upplevs som förutsÀttningarna för intern kommunikation uppÄt i en organisation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef, samt pÄ vilka olika sÀtt medarbetarna sjÀlva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren pÄ frÄgestÀllningarna; Hur ser förutsÀttningarna ut för kommunikation frÄn medarbetare till chef? Vilka kanaler anvÀnder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har anvÀnds, dÀr det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar pÄ att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, Àr förutsÀttningar för en god intern kommunikation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef. Kommunikationskanaler som anvÀnds för en kommunikation till chefen Àr bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

NÀrhet till tÄgstationen Àr av central betydelse för jÀrnvÀgstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet ÄtgÀrdas vanligen genom att förbÀttra isoleringen pÄ nÀrliggande fastigheter och/eller med bullerplank lÀngs spÄret. Detta Àr dock kostsamma lösningar och de positva effekterna Àr i vissa avseenden begrÀnsade. Buller frÄn jÀrnvÀg beskrivs vanligen med A-vÀgd ljudtrycksnivÄ, denna beskrivning har dock vissa begrÀnsingar. För att ge en bÀttre beskrivning av bullerstörning krÀvs bÀttre mÀtmetoder.

Detta examensarbete utgörs dels av refererande litteraturstudier, dels av en mindre mĂ€tningsteknisk undersökning. Ämnet för litteraturstudierna Ă€r kvalitet vid GNSSmĂ€tningar, och Ă€mnet för undersökningen Ă€r en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mĂ€tningar, och dĂ„ i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mĂ€tningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon nĂ€ra koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mĂ€tningen.Internprecisionen Ă€r dĂ€rför inte ett hjĂ€lpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mĂ€tpunkter med lĂ„g grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat belĂ€ggas utgöra en indikator pĂ„ grad av riktighet.Undersökningen visar dĂ€remot att det troligtvis finns ett samband mellan instĂ€llningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmĂ„ga att sortera bort mĂ€tpunkter med lĂ„g grad av riktighet.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

Detta arbete handlar om systemutvecklarnas instÀllning till RUPs rollindelning. Förutom att ta reda pÄ om systemutvecklarna Àr positiva eller negativa till RUPs rollindelning, sÄ handlar detta arbete ocksÄ om de underliggande faktorer som gör att systemutvecklaren Àr positiv eller negativ.Efter det att en förÀndring har skett i en organisation finns det ett intresse av att veta hur de inblandade ser pÄ förÀndringen. FörÀndringen kan ligga i att en organisation har bytt arbetsmetodik för systemutveckling, i det hÀr fallet frÄn vattenfallsmodell till en iterativ modell.Arbetet har genomförts pÄ Volvo IT, dÀr en fallstudie gjorts pÄ en projektgrupp. Insamlingen av material genomfördes med intervjuer av sju projektmedlemmar. Resultatet som kan utlÀsas av det insamlade materialet visar att systemutvecklarna Àr positivt instÀllda till RUPs rollindelning.

SammanfattningBakgrund: Tjeders Àr ett anrikt företag i Malmköping som tillverkar larm och signalutrustning. I dagslÀge kÀnner Tjeders att deras varor och tjÀnster befinner sig i en slutfas i produktionscykeln, dÀr vinsterna tas hem. Detta leder till att nya produkter och tjÀnster bör utvecklas.Metoden: Examensarbete har prÀglats av ett hermeneutiskt synsÀtt och en kvalitativ metodik. Teorin grundar sig i litteraturstudier och empirin pÄ öppenriktade intervjuer samt omvÀrldsanalys i form av mediascanning. Den praktiska metoden har följt TAIDA, vilket Àr en övergripande modell för hur scenarioplanering sker.Diskussionen: I diskussionen sammanstÀlls teorin med empirin dÀr behandlas resonemangen om hur Tjeders ska gÄ vidare med de framkomna scenariona samt förslag kring handlade utifrÄn dessa.Resultatet: Examensarbete har resulterat i tvÄ scenariokors som behandlar teknik och marknad, scenariokorsen konstruerades genom en kreativ process dÀr det insamlade materialet bearbetades.