Standarder finns överallt omkring oss i samhÀllet i form av t.ex. storleken pÄ kreditkort, specifikationerna för GSM-nÀtet och gÀngningen pÄ skruvar och muttrar. DÄ flera olika tekniska lösningar konkurreras ut till förmÄn för en dominerande teknik reduceras kostnader för produkter och tjÀnster eftersom likriktning leder till ett effektivare utnyttjande av resurser. PÄ grund av den stora samordningsvinsten Àr standarder av yttersta vikt för ett vÀl fungerande samhÀlle. Dagens standardiseringslitteratur behandlar standarder som skapats genom consensus i officiella standardiseringsorgan eller av stora företag dÀr marknadskrafterna bestÀmt den vinnande tekniken.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svÄrigheter sex behöriga karaktÀrs- och kÀrnÀmneslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever med infÀrgning i undervisningen.Studien Àr kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes dÀrefter av sex intervjuer med gymnasielÀrare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till bestÄr av en definition av vad infÀrgning innebÀr, sÀtt att se kunskap pÄ samt studier dÀr teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder pÄ att en stor svÄrighet för lÀrare som arbetar med infÀrgning Àr att enas om en gemensam uppfattning om infÀrgning. Stora faktorer för denna kollektiva förstÄelse Àr samarbete och planering. Vidare kan förÀndringar av lokaler och scheman förbÀttra situationer dÄ samarbetet inte fungerar. Detta innebÀr bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infÀrgning. Resultaten av studien visar att lÀrarna anser att infÀrgning kan innebÀra att elever ser ett större samband och i lÀngden lÀr sig mer..

Detta examensarbete undersöker en befintilig teknik för att simulera rök med ett partikelsystem. Tekniken utvecklas och implementeras sÄ att berÀkningar av partiklars nya positioner sker pÄ bÄde en CPU och en GPU. Arbetet gör undersökningar baserat pÄ tidseffektivitet och visar att simulering av röken sker snabbare, nÀr berÀkningarna av partiklars nya positioner görs pÄ GPU?n, istÀllet för CPU?n..

Studien fokuserar kring Àmnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstÄ vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstÄr. För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region SkÄne dÀr fokus lÄg pÄ att implementera en teknisk plattform. Resultatet frÄn studien pÄvisade tre centrala problem som projektet stötte pÄ under implementeringen av den tekniska plattformen men Àven orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men Àven svÄrigheter att följa tidsplanen.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

Karlstads kommun ingÄr som en del i en global klimatstrategi för att omsÀtta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta Àr att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav pÄ en lÀgre specifik energianvÀndning av lokaler och byggnader pÄ 80 kWh/m2 och Är. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstÄr i projekteringsprocessen. Syftet Àr Àven att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som förbÀttrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare pÄ teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda organisationers arbetssÀtt. Under intervjuarbetet uppmÀrksammades ett antal Äterkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredstÀllande i byggprocessen.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:27.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus Àr en teknik som vÀxte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövÀnligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men Àr det egentligen sÄ? I den hÀr uppsatsen anvÀnds teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jÀmföra de bÄda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av omrÄdet Himlabacken i Vetlanda..

Det hÀr arbetet handlar om de lÀrdomar jag fÄtt frÄn att öva oboe med övningar som Àr avsedda för flöjt. Jag har transkriberat en hel bok med skalor för flöjt för att kunna spelas pÄ oboe, varför? Hur? Mina tankar om oboespel i allmÀnhet och i synnerhet om teknik. Jag ifrÄgasÀtter myter om oboespel och flöjtspel..

För att uppnÄ ökad produktivitet och kvalitet i skogsbruket krÀvs engagemang och innovation bÄde vad gÀller teknik- och metodutveckling. Ett exempel pÄ ett led i denna utveckling Àr att skogsbolaget Holmen Skog Är 2010 genomförde den största gallringsstudien som gjorts sedan 1990-talet. Studien resulterade i att företaget Àndrade sina riktlinjer för huvudmetod i gallring. De nya riktlinjerna innebar att tallskogar med lÀmpliga terrÀngförhÄllanden skulle gallras med slingerkörning. Slingerkörning som metod innebÀr att skördaren kör i ett eller tvÄ slingrade bestÄndsstrÄk mellan stickvÀgarna i en gallring.

Denna uppsats handlar om hur VÀrldsbutiken Globalen kan gÄ till vÀga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill sÀga ett organisatoriskt varumÀrke, vid etableringen av en klÀdbutik. Syftet Àr att undersöka hur en organisation kan gÄ till vÀga för att bygga ett corporate brand med begrÀnsade resurser. Information om VÀrldsbutiken som organisation och deras arbete kring rÀttvis handel har vi erhÄllit genom en intervju med Fredrik Pettersson pÄ Globalen. För att finna framgÄngsfaktorer inom varumÀrkesbyggande har nyckelpersoner pÄ mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrÄn marknadsföringsteorier om varumÀrkesbyggande.

Detta examensarbete har förlagt sig pÄ Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar simulatorer som anvÀnds för att testa olika versioner av mjukvara som anvÀnds i JAS Gripen plan. Dessa simulatorer anvÀnds inte bara av utvecklare i testsyften utan Àven av piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet pÄ simulatorcentralen pÄ omrÄdet.

Detta Ă€r ett arbete om grundskolĂ€mnena teknik och trĂ€/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i nĂ„gon utstrĂ€ckning. DĂ€r ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar Ă€ven hur pass traditionell eller teknologiinriktad trĂ€/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar bestĂ„r av litteraturstudier inom berörda omrĂ„den, samt intervjuer med lĂ€rare som undervisar inom de berörda Ă€mnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-Vilka fördelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metallslöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?-Vilka nackdelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metall slöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?Även en tredje frĂ„gestĂ€llning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktÀristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkÀt som besvarades av 91 personer i tvÀrprofessionella team inom vÀlfÀrdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande Àn rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team dÀr aktivitetsgraden frÄn teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förÀndringsorienterad.