Företaget TrÀEnergi Teknik AB sÀljer pelletskaminer. FörsÀljningen av produkten gÄr inte sÄ bra, men Àgaren Carl-Axel Fagerström tycker att produkten borde vara efterfrÄgad av kunderna eftersom den Àr bÄde miljövÀnlig och prisvÀrd. I denna rapport undersöks hur företaget kan Àndra sina marknadsföringsstrategier för att nÄ ut till potentiella köpare. En enkÀtundersökning har gjorts hos ÄterförsÀljare för att ta reda pÄ slutkundernas behov och önskemÄl. Ur undersökningen framgick att Àven om kunden Àr miljömedveten gÄr priset alltid före.

I en vĂ€xande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande dĂ„ denna inte fungerar pĂ„ samma sĂ€tt i en liten, respektive stor, organisation. Det Ă€r viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation krĂ€ver mer Ă€n möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranĂ€t kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus pĂ„ medarbetarna. Genom att studera teori kring Ă€mnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Örnsköldsvik.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter pÄ Internet, i form av en Internettidning, har pÄverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. MÄlet Àr redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har anvÀnts för insamling av empiriskt material.Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svÄrt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha mÄnga möjligheter för företaget och dem sjÀlva. Resultatet visar att ledningens osÀkerhet och bristande ledning gÀllande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas instÀllning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar pÄ vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mÄl till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgÄng inom och utanför organisationen..

MÄlet med detta examensarbete Àr att ta fram ett grÀnsnitt för navigering i stora datamÀngder samt undersöka eventuella styrkor och svagheter hos detta grÀnsnitt. Bakgrunden till projektet Àr att företaget Analog Software utvecklar ett system som automatiskt skall klassificera objekt i en datamÀngd och sedan presentera denna klassificerade datamÀngd.GrÀnsnittet skall stödja en informationssökningsstrategi som benÀmns ?browsing?. En teknik för visualisering av information som varit framgÄngsrik Àr den sÄ kallade ?Fisheye-tekniken? som baseras pÄ en analogi med en vidvinkellins.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

When an organisation is going through a work of change, it is highly important that both management and employees has a healthy communication in order to make everybody feel involved. It is then important to be observant for both the managements and employees thoughts and ideas.This study has been performed on an upper secondary school which is performing a work of change. The change has divided the employees in three different groups. One, which thinks the change have evolved the organisation to something better. The second group of people means that it is preventing individual development of competence.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera anvÀndandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förÀndringsprojekt. Problematiseringen utgÄr ifrÄn fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgÄende genusperspektiv. En kvalitativ metod har anvÀnts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att Äterföra den kunskap de har förvÀrvat under programmet till sina verksamheter. Med hjÀlp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förÀndringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.

I dag Àr företag hÄrt konkurrensutsatta dÄ de agerar pÄ en globaliserad marknad med mÄnga aktörer. För att företag ska överleva och vara lÄngsiktigt lönsamma mÄste de stÀndigt förbÀttra sin verksamhet vilket stÀller krav pÄ ett framgÄngsrikt kvalitetsarbete. Ett sÀtt att förbÀttra verksamheten Àr att mÀta och kontrollera sina processer för att pÄ sÄ sÀtt upptÀcka och minska spridning vilket i sin tur sÀnker företagets kvalitetsbristkostnader.Företag som lackerar trÀprodukter har svÄrt att mÀta sina processer och för att komma till rÀtta med problemet har vissa företag intresserat sig för en teknik kallad vibrationsspektroskopi (VS). Det Àr dÀrför intressant att utreda om tekniken Àr anvÀndbar för att mÀta de kvalitetsparametrar som efterfrÄgas. VS Àr en teknik som med hjÀlp av IR-ljus kan bestÀmma vilken kemisk sammansÀttning ett prov har.

InformationssÀkerhet Àr nÄgot vÀldigt aktuellt i dagslÀget dÄ mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det Àr dÀrför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssÀkerhetsmedvetenhet. Denna studie Àr utförd pÄ Skatteverkets kontor i Linköping genom frÀmst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig pÄ personalens informations- sÀkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets ÄtgÀrder pÄverkar personalens informations- sÀkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssÀkerhet och informations- sÀkerhetsmedvetenhet, samt Àven till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fÄtt utgöra hur informationssÀkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.

Detta examensarbete behandlar affÀrssystem (Àven kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebÀr ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affÀrssystem i en organisation Àr en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det Àr dÀrför bra om tidigare erfarenheter frÄn liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhÄlla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie dÀr jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affÀrssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande omrÄden; planering, utbildning och resurser. Dessa omrÄden Àr alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affÀrssystem för att implementeringen skall nÄ ett, för företaget, lyckat resultat..

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.