Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka och skapa en större förstÄelse för hur tvÀrvetenskaplig forskning tillÀmpas pÄ Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. VÄrt mÄl Àr att tillÀmpa befintlig teori pÄ insamlad empiri för att tillsammans med vÄr uppfattning fÄ insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sÄdan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssÀtt. Vi anvÀnder en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med personer i ledningspositioner pÄ Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien anvÀnds teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur andrasprÄksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan fÄ för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer pÄ olika skolor försökt synliggöra hur andrasprÄksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade Àr att nÀr antalet andrasprÄkselever pÄ en skola uppgÄr till nÀstan 100 % blir det svÄrt att bortse frÄn ett andrasprÄksperspektiv i verksamheten. I vÄr undersökning framkommer en medvetenhet hos vÄra informanter om bÄde vad det innebÀr och om vad som krÀvs för att lÀra sig ett andrasprÄk. DÀremot Àr det inte alltid sÄ att det som krÀvs gÄr att förverkliga inom ramen för skolans resurser och dÄ blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Ett projekt definieras ofta som en tillfÀllig organisation som upplöses nÀr mÄlen Àr uppfyllda. NÀr projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gÄng. För att kunskapen inte ska gÄ förlorad Àr det viktigt att ta till vara pÄ denna kunskap och föra den vidare till nÀstkommande projekt. Genom att Äterkoppla gamla projekt med nya kan man lÀra av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation Àr en lönsam organisation och dÀrför Àr det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser pÄ projektutveckling och Äterkoppling. Detta till skillnad frÄn en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgrÀnsade resurser.

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fÄtt fram att bÄde barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket pÄverkar deras sÀtt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrÄn ett genusperspektiv dÀr vi har fokuserat pÄ om samspelet artar sig annorlunda beroende pÄ barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende pÄ barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vÄr kunskap om hur genus anvÀnds och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn Àr stÀndigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader pÄ könen men inte nödvÀndigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Möjliggörandet av molntjÀnster har bidragit till att Software as a Service (SaaS) blivit allt mer aktuellt. Detta Àr inte nÄgon ny teknik, utan den har funnits en lÀngre tid men har nu kommit att aktualiseras genom olika tekniska framsteg. I och med detta har företag börjat intressera sig för denna teknik som ett alternativ till egen lokal drift av IT-system. VÄr studie behandlar faktorer i form av risker och drivkrafter som företag ser vid valet att anvÀnda tjÀnster genom SaaS. Dessa faktorer har vi funnit genom relaterad litteratur och andra studier inom omrÄdet.

Kompetensutveckling Àr i mÄnga företag en lika sjÀlvklar förutsÀttning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hÄlla sig vid liv och vara framgÄngsrik. Arbetet med att utveckla en organisation gÄr inte att generalisera eftersom varje företag Àr en komplex organism. Uppsatsen fokuserar pÄ att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling vÀrderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sÀtt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar Àven upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mÀtas och tas tillvara.Syftet med studien Àr dÀrmed: att analysera uppfattningar om vÀrdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstÄende har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie pÄ Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgÄr frÄn teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt omrÄde.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

Studiens syfte Àr att med hjÀlp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förÀndringar inom teknikÀmnet i Ärskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. FrÄgestÀllningen som det sökts svar pÄ i aktuell internationell forskning, Àr följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förÀndras för att öka teknikintresset hos flickor i Ärskurs 1-6, och i sÄ fall, varför och pÄ vilket sÀtt?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som Àr aktuella för Àmnet har valts ut för att ge en bred men ÀndÄ riktad sökning. Resultatet till studien Àr baserad pÄ tvÄ avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel Àr en metaanalys och fyra Àr forskningsstudier.

This degree project has been performed with Mega Teknik AB in Landskrona. The project has resulted in a workplace for the cable installers of Mega Teknik. The workplace contains a workbench and a cart.The first stage in this project was to make an analysis of the current workplace to identify the needs the installers had.The different principle construction proposals of how the workbench would look like and which functions it would have was made during brainstorming, in groups and alone. These proposals were compared against each other using a functional analysis that has been put up to get the principle construction that fulfilled most points in this analysis.The proposal chose for further work was a cart and a bench with a module intends, the table got a formulation that creates a better reach for the installers.This proposal was generated in Catia V5 to get a better overview of the suggested proposal.During the primary structure phase drawings over all the products were made and the components were chosen. Calculations were made and the product got the dimension required.

Den allt snabbare förÀndringstakten inom Försvarsmakten berör alla, Àven om det sker pÄ olikasÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav pÄ förmÄgor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgÄngsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden Àr att ur ett valt perspektiv med framgÄngsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförÀndringen. Studien Àr huvudsakligen deskriptiv med karaktÀren av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförÀndring inneburet en begrÀnsadförÀndring av viktiga förmÄgor..

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur mÀnniskors identitet Àr associerad med den organisation denne arbetar Ät. FörvÀntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska upptrÀda pÄ ett visst sÀtt, Àven privat och pÄ deras fritid? VÀljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anstÀlldas identitet? För att försöka fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för mÀn, och i yrken som har allmÀnhetens ögon pÄ sig. Respondenterna fördelar sig pÄ följande vis: tvÄ kvinnliga prÀster, tvÄ kvinnliga poliser och tvÄ kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att bÄde prÀsterna och poliserna inte ser nÄgon skillnad pÄ sin privata identitet och pÄ yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lÀttare att skilja pÄ identiteterna.

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.