Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande..

Studiens syfte är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformat verksamheten. De forskningsfrågor som varit aktuella för vår studie är: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av särskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? Vår teoretiska utgångspunkt är dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då människan är aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och där det sker en interaktion mellan samhälle och människan, dels ett sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra människor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollärare och två förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förståelse för barns olikheter och de ser till allas lika värde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse.I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan.

In today?s society we depend on technology to perform the simplest tasks. Whether we are engaging in conversation with a friend or are navigating in traffic, we are likely to be found with some technological device in our hands. This dependence has grown over a period of time, and many of us have failed to reflect on the impact technology has had on our lives. The emergence of so-called One-to-One projects, where teachers and students gain access to a personal laptop, does however provide an excellent opportunity to do so.

Humans have always been fascinated by the thought of bringing non living objects to life. We wanted to explore the possibilities of trying to create an artefact that the audience would consider possess emotional states and have a life of its own. TaS is a interactive chair that functions as a social entity. The idea is to try and enhance the bond between human and artefact, based upon the emotional connection. We try and produce, enhance and maintain this bond through curiosity based interaction. Bachelor thesis in Interaction Design by Andreas Eriksson, Johanna Lund and Fredrik Lundh, spring term 2008, Malmö University, K3 School of Arts & Communication..

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt.

För att finna rätt medarbetare till organisationen har arbetsgivaren Luleå kommun utarbetade riktlinjer vid rekrytering. Kommunen önskade en utredning av detta i syfte att rekrytera rätt medarbetare vilket tillsammans med intresset av ämnet var anledningen till denna undersökning. Denna studies syfte var att studera om dessa riktlinjer upprätthålls,om möjliga förbättringar kunde göras och hur deltagare i processen upplevde den. Studiens avgränsning var att studera det Luleå kommun kallar urval i sina skrivna riktlinjer för rekrytering vilket innefattar meritvärdering, anställningsintervju samt referenstagning. Denna kvalitativa studies avgränsning beskriver även två perspektiv från Luleå kommuns rekryteringsprocess, dels från kommunens rekryteringsgrupp och dels från de arbetssökande till kommunens perspektiv.

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera.Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen..

Masuriska gymnasieungdomar är jämgamla med det "nya" kapitalistiska Polen vilket inte hindrar att ungdomarna genom sin starka föräldraranknytning kan sägas ha en fot i det "gamla" systemet före 1989 och en fot i det "nya". Syftet är att analysera masuriska ungdomarnas interaktion med skola, familj respektive kyrka samt deras framtidsvisioner. Val av metoder och teorier presenteras före uppsatsens huvuddel. Masuriska gymnasieeleverna tycks känna sig väl tillrätta i dagens Polen. De är studie- och målinriktade.