Sök:

Sökresultat:

3155 Uppsatser om Mängd av kontakt - Sida 44 av 211

Entamoeba histolytica : smittvÀgar och riskfaktorer

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.

Vi ska ju vara deras stöd, med bakbundna hÀnder. : En kvalitativ studie om mötet mellan boendestödjare och brukare.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsÀttningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsÀttning. Till vÄr hjÀlp för att undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. IntervjufrÄgorna utformades utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att mÄnga av brukarna sÄg boendestödjarna som en form av social kontakt, som nÄgon de kan sitta ned och prata med och Àven anförtro med privata kÀnslor.

Klinikers Perspektiv pÄ Negativa Effekter av Psykologisk Behandling

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Vakanser i kontorsfastigheter : Fastighetsföretagets arbete med vakanser

Ett fastighetsföretag som hyr ut kontorslokaler till hyresgÀster arbetar dagligen med vakanser d.v.s. tomma, outhyrda lokaler och strÀvar efter en lÀgsta möjliga vakansgrad i sina fastigheter. Vakanser har en stor ekonomisk pÄverkan pÄ ett fastighetsföretag dÄ det innebÀr förlorade hyresintÀkter och leder i vissa fall till att fastigheterna minskar i vÀrde.Vakanser i kontorsfastigheter kan uppstÄ pÄ grund av olika orsaker; fastighetsmarknaden, fastighetens lÀge och fastighetens skick Àr faktorer som har stor pÄverkan pÄ efterfrÄgan av lokalerna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsaker till varför vakanser i kontorsfastigheter uppstÄr, vilka problem de medför samt hur fastighetsföretaget arbetar för att uppnÄ lÀgsta möjliga vakansgrad. Vi har avgrÀnsat vÄr undersökning geografiskt till Stockholm och har utfört intervjuer med fem vÀletablerade aktörer pÄ kontorsmarknaden.Ett fastighetsföretag mÄste arbeta mycket med differentiering pÄ den konkurrensutsatta hyresmarknaden i Stockholm.

Elevers och lÀrares attityder till friluftsliv i
gymnasieskolan

LÀroplanen för gymnasieskolan, Lpf 94, betonar vikten av friluftsliv. VÄra erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen Àr att friluftslivet trots detta för en relativt undanskymd tillvaro i dagens skola. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka attityder gymnasieelever och gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa har till friluftsliv i skolan, samtidigt vi ville ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för lÀrarnas attityder. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ vÄra tidigare praktikplatser eftersom vi redan hade bra kontakt med eleverna och lÀrarna. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning med 69 enkÀter till elever och nio enkÀter till lÀrare.

Geografididaktik eller gamla traditioner? - En studie av geografiundervisningens innehÄll.

BakgrundVi har valt att beskriva geografi med hjÀlp av tre olika indelningar. Dessa Àr bildningsÀmne, skolÀmne och vetenskaplig disciplin. Den forskning vi tagit del av Àr förhÄllandevis gam-mal, detta med anledning av att det inte finns mycket nyare forskning inom geografididaktik. SkolÀmnet geografi har tappat kontakt med den vetenskapliga disciplinen och detta har lett till att geografiundervisningen har stagnerat och att den har sin identitet i regionalgeografi.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Är 4-5 vÀljer innehÄll och varför de vÀljer detta innehÄll nÀr de undervisar i Àmnet geografi.MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervju. Intervjuerna genomfördes i sex olika skolor och med tio lÀrare som alla undervisar i Är fyra och/eller fem.ResultatDet vi kan utlÀsa av resultatet Àr att lÀrare baserar sin geografiundervisning i huvudsak pÄ traditioner och lokala skolplaner.

Fem yngre grundskolebarns uppfattning om sig sjÀlva som tvÄ- eller flersprÄkiga

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

VÀgledararbete - En studie om hur studie-och yrkesvÀgledare upplever sitt eget arbete

MÀnniskor kommer i kontakt med vÀgledare vid olika tillfÀllen i livet, nÀr de vill eller tÀnkt genomföra en förÀndring. Min nyfikenhet gav upphov till hur vÀgledare sjÀlva ser pÄ hur de arbetar och om det finns likheter och skillnader inom den. Syftet med examenarbetet Àr att studera vÀgledare frÄn olika verksamhetsomrÄden och deras upplevelser av sitt arbete. Som undersökningsmetod anvÀnds kvalitativ metod, dÀr fem vÀgledare inom olika verksamheter intervjuats. För att analysera studiens empiriska material har begreppen habitus, handlingshorisont, brytpunkt, self-efficacy och personlighetstyper anvÀnts.

SÀllskapsdjurs pÄverkan pÄ Àldre personer med eller utan demenssjukdom ? En litteraturstudie

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

SÀrbegÄvning i klassrummet : Möjligheter och hinder för att möta den exceptionellt begÄvade eleven

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Kundrelationer vid e-handel mellan företag

Att kundrelationer Àr viktiga för företagen Àr nÄgot som har varit kÀnt sedan lÀnge, samtidigt som fler företag tillÀmpar e-handel. ProblemstÀllningen i denna undersökning syftar till Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning svenska företag, som utöver ordinarie försÀljning erbjuder sina produkter över Internet, kan skapa lÄngsiktiga relationer med kunderna som tillÀmpar e-handeln. Informationen frÄn undersökningen ger Àven svar pÄ vilket tillvÀgagÄngssÀtt företagen anvÀnder för att skapa lÄngsiktiga kundrelationer.De slutsatser som drogs Àr att företagen delvis kan skapa varaktiga kundrelationer över Internet. Det behövs dock ett komplement till e-handeln i form av personlig kontakt med kunden via besök och telefonsamtal. TillvÀgagÄngssÀttet för att skapa varaktiga relationer anses vara personliga och regelbundna besök och telefonsamtal, bra kvalitet gÀllande produkter, hÄlla leveranser, Àrlighet samt ge relevant information till kunden..

Gemensamt boende pÄ Sankt Göransgatan

Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.

Edith Piaf - att överskrida pÄ förhand givna förutsÀttningar

Den allra första gÄngen jag kom i kontakt med den franska sÄngerskan Edith Piaf var nÀr jag var liten. Jag förstod inte vad hon sjöng om men hörde pÄ hennes röst att det var nÄgot alldeles speciellt. Som sociologistudent och med de sociologiska begreppen i bagaget upptÀckte och upplevde jag Piaf pÄ ett annat sÀtt, i Mills bemÀrkelse, problematiken mellan det biografiska och det historiska.Uppsatsens frÄgestÀllning hur en aktör kan överskrida pÄ förhand givna omstÀndigheter, besvaras med hjÀlp av analyser av Edith Piafs liv. Piaf rörde sig under sin livstid upp och ner eller fram och tillbaka i ett polariserat artistliv i trettiotalets Paris och passade dÀrför bra som studieobjekt för uppsatsen. Teorier och tankar kring att röra sig i, samt att delta i att skapa nya strukturer appliceras pÄ Piaf.

"Socialt förebyggande arbete och samverkan kring att motverka alkoholproblematik baland ungdomar".

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

FörÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv. Vi har valt att anvÀnda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik dÄ den Àr kÀnd för att lÀgga stor vikt vid ett nÀra samarbete med förÀldrar. Metod: Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio förÀldrar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla förÀldrar som vi intervjuade menar att förÀldrasamverkan innebÀr ett samarbete eller en dialog med andra förÀldrar eller med personalen pÄ förskolan.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->