Det här är en studie i om bilder i dataspel kan förändra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har ändrats i varje test är förhållandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktär i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test där de fick lyssna på ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrågade hur många ljudkällor de kunde höra.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning.

Uppsatsen ämnar undersöka hur lärarstudenter upplever särbegåvade elevers situation i skolan, samt hur lärarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus på behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. Frågorna grundas i forskning som visar att särbegåvade barn och elever ofta kräver en delvis annorlunda pedagogik och särskild uppmärksamhet i skolan för att inte tappa sina förmågor eller sin lust att lära. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nästan 400 lärarstudenter bedömt åtta påståenden om särbegåvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lärarstudenterna till stor del är positivt inställda till särskilt stöd för särbegåvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krävs för att tillgodose de särbegåvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka elever som får lärarens uppmärksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka är om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har någon påverkan på huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vår studie använde vi oss av en webbaserad enkät vilken riktade sig till matematiklärare på mellanstadiet.   Resultatet visar att lärare anser sig ge störst uppmärksamhet till de lågpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att få minst tid av lärarens uppmärksamhet. Lärarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal år i verksamheten, till exempel prioriterar de lärare som har arbetat 7-15 år eller längre de lågpresterande eleverna främst. Resultatet av vilken kunskapsnivå lärarna fokuserar på visar att de framförallt riktar in sin undervisning på nuvarande årskurs vilket inte är utmanande för de högpresterande eleverna.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus på fysikundervisningen, samt en förståelseinriktad examinationsform, påverkar elevers konceptuella förståelse av fysik. Detta är intressant av två anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrågar (bl.a.) konceptuella förståelsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning är dålig på att skapa en korrekt, konceptuell förståelse av fysik. Det här arbetet granskar resultaten från en icketraditionell undervisning, där flervalsfrågeverktyget FCI använt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förståelseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare än motsvarande traditionella undervisning vad gällde att förbättra resultaten på diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var väldigt litet (endast tio elever) är resultatet så markant att det nog ändå äger viss giltighet.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråkHT 2013Handledare: Rakel Johnson.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Studiens syfte är att undersöka elevers och lärares uppfattning om elevers utvecklingsmöjligheter på de yrkesförberedande programmen, och om svensklärarna på dessa program anser att deras arbetssätt främjar och utmanar eleverna till högre betyg i svenskämnet. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi använder oss av två olika datainsamlingsmetoder, enkäter och intervjuer. Vårt material består av 86 elevenkäter, fyra lärarenkäter, sex elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Våra respondenter kommer från två gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna på de skolor där undersökningen gjorts överlag har möjlighet och kapacitet att höja sina betyg.

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap.

Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att tala.

Syftet med arbetet var att undersöka hur barn upplever läsning. Vi ville även ta reda på om det går att locka barn till läsning. Och se om någon förändring av deras upplevelser sker efter vårt arbete med att jobba med läsning på olika sätt under fem veckor. Vår studie omfattade 20 elever, från en årskurs 1-2:a i Luleå Kommun. Undersökningen utfördes med hjälp av de informationshämtade metoderna: enkäter, ostrukturerade observationer och intervjuer.