Skolan skär ner på antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohälsa ökar lavinartat, elevers betyg försämras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevers betyg. Vi vill också veta om elever med höga betyg har ett speciellt förhållningssätt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjälp av enkäter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och Västerbotten. En geografisk spridning på undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

Detta arbete har tagit upp frågan: Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik?Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallärare/resurslärare arbetar för att bemöta och hjälpa elever i svårigheter i ämnet matematik, där studiens problemområde är att synliggöra Hur det kommer sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? Med avstamp i problemområdet synliggörs syfte, som är att belysa vad speciallärare uppfattar kan medverka till att matematiksvårigheter uppstår och vilka åtgärder som vidtas. För att undersöka fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingår 14 intervjuer med speciallärare/resurslärare verksamma i kommunala skolor, på olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmål samt att låta diagnoser och matematikboken få ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser värdet av att söka förståelse för elevers matematiksvårigheter i den kontext svårigheterna uppstår.

Vårt syfte var att undersöka hur gymnasielärare tänker kring sin lärarroll, kunskapsformuleringarna i läroplanen och hur de tänkte när de bedömde elevers kunskaper. Vår undersökning var av kvalitativ karaktär och vi har inspirerats av den fenomenografiska metoden. Fyra lärare intervjuades och resultatet visar en variation av uppfattningar utifrån de olika frågeställningarna som vi hade. Resultatet visade att det fanns olika sätta att tänka på sin lärarroll, de som fokuserade på att hjälpa eleverna att växa och de som beskrev sin roll mer generellt och som såg eleven ur ett helhetsperspektiv. När det gäller relationen mellan kunskapsformuleringarna i läroplanen och vardagen i skolan, var det bara en lärare som inte såg några problem med att realisera dem, de övriga nämnde svårigheter.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6..

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lärare inom Luleå kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lärandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhälle som i många fall ställer höga krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. För att klara dessa krav är det ett måste att individen får möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förståelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan från tidig ålder får lära sig att reflektera, både enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan få en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt på vilket sätt de lär sig.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom är bäst? intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns något samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i ämnet för att finna en lämplig utgångspunkt för arbetet. Därefter genomfördes en enkätstudie i fyra gymnasieklasser. Det var två klasser vardera från studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever från år 2 och 3 i gymnasieskolan.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan.

Barns möte med räknesättet division, sker tidigt i livet och utan att de tänker på det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela något rättvist är intuitiv och skiljer sig från denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig när de börjar skolan,men när de träder in i denna värld fönnedlas begrepp och matematisk förståelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tänkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att få uppfattningen att .matematik är ett ämne som man lär sig i enbart i skolan genom att räkna i läroboken.Under vår utbildning till lärare för de yngre barnen har vi träffat på många elever iskolan som tycker att räknesättet division är svårt.