Sök:

Sökresultat:

6032 Uppsatser om Lyssna till elevers röster - Sida 29 av 403

Läs med flyt! : - en studie av elevers tidiga utveckling av avkodning

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

"Luriga grejer i boken" Ã…rskurs 3 elevers tankar om boksamtal

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet.

Programmering på gymnasiet : En studie av viktiga faktorer i programmeringsundervisningen på gymnasiet

Denna rapport har sammanställts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga när det gäller elevers måluppfyllelse på gymnasiets programmeringskurser. Med utgångspunkt från gjord textanalys har frågeställningar om vad programmering innebär, elevers syn och förväntningar på en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bättre möta elevernas individuella sätt att lära sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan påverkas på ovannämnda kurs behandlats. En enkätstudie bland gymnasielärare i programmering gjordes även för att få deras syn på frågeställningar kring val av programmeringsspråk och dess eventuella påverkan. Studien visar att en framgångsfaktor är motiverade elever. Motivationen kan ibland påverkas av vilket programmeringsspråk som används i undervisningen.

Självkänsla och lärande : -En intervjustudie om vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande

Syftet är att beskriva, analysera och tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både självkänsla och självförtroende, men även lärande som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare.

Lärares betydelse för elevers motivation

Ansvaret att skapa en god lärandemiljö ligger till stor del hos lärarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna själva beskriver att lärare använder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi låtit åtta elever från två skolor tala om sina upplevelser av hur lärare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vår studie stämmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framställda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir både positivt och negativt påverkade i sin motivation av olika faktorer beroende på deras personlighet och grundläggande behovstillfredsställelse.

Lärares uppfattningar av självkänslans betydelse för elevers
lärande

Syftet med studien var att ur ett lärarperspektiv beskriva självkänslans betydelse för elevers lärande samt lärarens roll i detta. Utifrån litteraturen såg vi att det finns ett klart samband mellan elevers självkänsla och deras skolprestationer, forskningen säger dock olika i frågan om det är hög självkänsla som leder till goda studieresultat, eller vice versa. Litteraturen visade även att elever ofta utvecklar olika försvarsstrategier för att skydda sin självkänsla. Det som kanske påverkar självkänslan mest är det sociala samspelet tillsammans med andra människor, exempelvis föräldrar, lärare och vänner. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lärare på olika skolor som alla jobbar mot grundskolans tidigare år.

Några lärares tankar kring IUP och elevers delaktighet : Begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien..

Erfarna pedagogers syn på varför en del elever tappar matematikintresset efter några år i grundskolan

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

Elevers attityder till och förväntningar på det engelska språket : En undersökning i grundskolans år 1, 3 och 5

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål.

Lärares sätt att organisera skolarbetet och elevers behov av
variation

Denna studie har vi gjort för att ta reda på hur lärare väljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare på olika skolor i två minder kommuner i Norrbotten och har i vår undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen är begränsad och alla elever får inte komma till sin rätt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhämta kunskap..

Sociala medier, ett verktyg i skolan?: En kvalitativ studie om lärare och elevers inställningar till sociala medier i skolan

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

Att tala inför andra : Barns upplevelser och tankar

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

Att vara en ensemble : hur fungerar va?ra ro?ster tillsammans?

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

Elevers inflytande på undervisningen i förskola och skola - en jämförelse mellan pedagogers uppfattningar om elevinflytande i förskola och skola

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Självkänsla: att studera elevers självkänsla på skolidrotten

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att studera om elevers självkänsla på skolidrotten blir starkare, genom gruppstärkande övningar. Utifrån detta gjorde vi en undersökning som pågick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass på en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi använde var observation och enkät, vilket var relevanta för att få fram ett mätbart resultat. Eleverna fick besvara enkäten vid två tillfällen och de observerades medan de utförde gruppstärkande övningar.

<- Föregående sida 29 Nästa sida ->