Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur klasslärare samt musiklärare i årskurs ett och två ser på möjligheten att använda musik i arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling. Fyra lärare har intervjuats, två musiklärare och två klasslärare. Tre observationer har även gjorts hos dessa lärare. Ingen av respondenterna hade någon direkt teoretisk kunskap om ämnet, men de flesta lärarna jobbade ändå på ett sätt som kombinerar musik och språk. Kombinationen har kategoriserats under följande rubriker: inlärningsstilar, ämnesintegrering, det vidgade språkbegreppet, ljuddiskriminering samt stavelser.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa elevers erfarenheter av IKT-användningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i åk 1 på gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers användning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers läsintresse kan stimuleras genom närläsning och boksamtal. God läsförmåga och läsförståelse är en förutsättning för inlärning, vilket inte minst betonas i våra styrdokument. Därför ser vi som blivande lärare det som en utmaning och en nödvändighet att stimulera läsintresset hos våra elever. Undersökningen ägde rum i år 6, bestående av 24 elever och en klasslärare, under vår slutpraktik v. 40-47, 2002.

Denna C-uppsats är en studie av hur två pedagogers olika grunduppfattningar om elevers språkutveckling (tal-, läs- och skrivutveckling) gör sig gällande i undervisningen på två olika skolor i fyra årskurs 2 - klasser. Det är de båda pedagogernas undervisning och sätt att se på lärande som står i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka med vilka argument valet av läromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- läs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av två verksamma lärare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med läromedel och skönlitteratur i elevers språkutveckling. Vårt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för språkinlärning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna använder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta påverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa.Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lärare i två skolor arbetar med de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka få fram lärarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete när det gäller nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lärarna på båda skolorna anser att nyanlända elever bör börja sin skolgång i en förberedelseklass för att underlätta inlärningen av svenska språket, samt använder lärarna samma arbetssätt för att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lärarnas målsättning är att nyanlända elever ska lära sig grunderna i svenska språket och att stärka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gå vidare till en ordinarieklass och få en naturlig skolgång.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet, och om undervisningsmetoden har någon betydelse för läsförståelsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har påverkat elevers läsförståelse, betyg i svenska och om det leder till bättre läsförståelse. Även elevers inställning till sin egen läsförståelse, sitt betyg och om de anser att läsning är viktig undersöks. Informanternas syn på eleverna och projektet undersöks också.Skolverkets uppmärksammade studie NU-03 är en undersökning om elevers läsförståelse i skolår 9. Denna visade att läsförståelsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod.