Projekt är något som många företag bedriver. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Dock är det väldigt vanligt med en såkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter är något som är utav stor vikt utifrån ett konkurrans avseende, då flera aktiva projektföretag pekar på att projektledning är en kärnkompetens. Detta leder till funderingar på hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Självständigt arbete Omvårdnad, fördjupningsnivå II.

Sekretessbelagd.

Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas.

Generellt utförs ett antal aktiviteter inom loppet av ett produktutvecklingsprojekt. Forskare och näringslivspersoner som arbetar inom ämnet projektledning, menar att de tidiga faserna av ett projekt är viktiga att utföra på rätt sätt för att uppnå de mål som företaget har satt på produkten som ska utvecklas. De tidiga faserna i ett projekt är även kallade front-end fasen. Vilka dessa aktiviteter är och hur de bör utföras ska detta arbete komma fram till. I denna studie har teorier analyserats i syfte att ta fram aktiviteter som bidrar till minskade ledtider i produktutvecklingsprojekt i fornt-end fasen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nära varandra i en stad och samtidigt ha tydliga gränser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var är vi tillsammans i bostaden? När övergår den privata sfären till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istället se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfär där mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar också om de saker vi har i hemmet, är delning av kökmaskiner och städredskap ett möjligt sätt att spara energi? Hur kan vi bygga för att främja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta går att applicera i morgondagens Stockholm.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Problemformulering: Att outsourcing är ett växande fenomen råder det inga tvivel om, men frågan är hur mycket av ett företags verksamhet som kan outsourcas och vad konsekvenserna blir? Är det möjligt att det alltid är framgångsrikt? Målet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som gjort att outsourcing har blivit så använt och omtyckt och se om det eventuellt finns några misslyckanden.o Framgångsfaktorer?o Orsaker till mindre lyckade outsourcingprojekt?o Hur ska de problem som finns övervinnas?Syfte: I detta arbete kommer vi att försöka ta reda på ifall outsourcing är så bra som ryktet säger och vad det är som gör det så bra. Vi kommer även att ta upp mindre lyckade outsourcingprojekt och belysa orsakerna till dessa.Metod: Vi har samlat in information genom litteratur, artiklar, teorier, samt empirisk fakta genom intervjuer med personer på företag som har en relation till outsourcing. Avgränsningar: På grund av tidsbrist har vi begränsat oss till att endast göra intervjuer i sex företag med outsourcing efter svenska förhållanden. Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att outsourcing i de allra flesta fall är framgångsrikt.

Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

Kunskapsöverföring har visat sig vara problematiskt i projektorganisationer på grund av projektens tydliga avgränsningar. Byggbranschen är en projektorganiserad bransch som av olika anledningar har problem med kunskapsöverföring mellan projekt. Vi finner det därför intressant att undersöka kunskapsöverföring mellan projekt i byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur faktorer gällande kultur och struktur påverkar kunskapsöverföring mellan projekt i byggföretag samt om och hur dessa faktorer skiljer sig mellan traditionella projekt och partneringprojekt. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts vid byggföretaget NCC i Luleå.

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt.