Syftet för det här examensarbetet var att praktiskt reducera ställtiden på enbefintlig produktionslinje på Ruukki i Halmstad. Vid tiden då författarna togkontakt med företaget var den nuvarande ställtiden alldeles för lång och långtifrån optimal. I samband med projektets start gjordes det ett antal avgränsningaranpassat till den tiden som fanns tillgänglig.Tillvägagångssättet och metodiken till lösningen bakom ställtidsproblematikenföljer Shigeo Shingos Single Minute Exchange of Die (SMED), där har författarnautfört analyser i form av iakttagelser och tidtagning. Upptäckterna som gjordesunder analys samt implementering var att även om SMED är en direkt metodik förställtidsreduktion finns det andra faktorer som kan motverka implementeringensamt dess goda resultat. Dessa faktorer som påvisades under projektets gång varbland annat de mänskliga aspekterna och den bakomliggande företagskulturen iorganisationen.

Syftet med arbetet är att undersöka om IKT implementeras på förskolorna, på vilket sätt verktygen används och om läroplansmålen som berör IKT området följs. Fokus i undersökningen är pedagogernas syn på användandet av IKT i förskolans verksamhet. För att få svar på syfte och frågeställningar utfördes en enkätundersökning på fyra förskolor. Av 53 utdelade enkäter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det står i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola.

När organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse påkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras på vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bättre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ärävenlättare att hålla koll på och att mäta. Svårigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge användarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan påverka kärnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Dagens samhälle befinner sig i ständig förändring, därmed är det viktigt för organisationer att även de förändras, det speciellt med tanke på kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förändring ska bli lyckad är det viktigt att personalen känner sig delaktiga och har en förståelse för förändringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstår en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte är det relevant att förändra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie är beskriva och jämföra föreställningar hos chefer på operativ samt taktisk nivå i ett stort kunskapsintensivt företag, angående en förändring av de ekonomiska ansvarsenheterna från ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts på chefsnivå för att fånga deras föreställningar kring hur förändringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Vi har i vår uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

Monitors affärssystem MONITOR är under ständig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna användas som DBMS istället för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har därför bestått av en jämförelse hur PostgreSQL står sig jämte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I många avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i båda dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och går att automatisera.Enkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgänglig i olika former.Dock så är inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagsläget då systemet inte fungerade på grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större är dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas då det inte är intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det ändå inte går att använda på grund utav att konvertering av data tar så lång tid som det gör..

Bakgrund och Problem: Familjeföretagen är betydelsefulla för det svenska näringslivet och har en stor samhällsekonomisk inverkan. Trots att det gjorts betydande framsteg inom familjeföretagsforskningen under det senaste årtiondet så finns det mycket kvar att utforska och utveckla. Vi har funnit att implementering av ledningsbeslut är en komplex process och då vi fått kännedom om att familjeföretag har unika egenskaper och att utbudet av empiriska studier är begränsat har vi funnit det intressant att koppla ihop familjeföretagandet med implementeringsprocessen och därmed komma med ett bidrag till både familjeföretagsforskningen och strategiforskningen.Syfte: Syftet med examensarbetet är att identifiera om familjeföretags karaktäristika påverkar implementeringen av ledningsbeslut samt förklara hur. För att göra detta behöver vi förståelse för hur implementeringsprocessen i familjeföretag ser ut. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teoriområdena: strategi, organisatorisk förändring och familjeföretag. Utifrån teorierna lyfte vi fram familjeföretagsspecifika egenskaper som kan tänkas påverka implementeringen av ledningsbeslut samt ett antal faktorer som exemplifierar och påverkar implementeringsprocessen.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus.

Företagsledningar fattar beslut, i syfte att möta eller skapa förändringar, dessa påverkar ofta hela organisationen. Efter att ledningen fattat ett beslut måste beslutet verkställas på ett eller annat sätt, denna verkställningsprocess kallas för implementering. Många beslut som fattas av ledningen misslyckas under dess implementering i organisationen. Utifrån denna verklighet ärdet intressant att studera implementeringsprocesser. Detta har gjorts på olika organisationer men inte i något lantbrukskooperativ tidigare.Denna studie syftar till att ingående redogöra för implementeringen av ett ledningsbeslut som genomförts i lantbrukskooperativ.

Monitors affärssystem MONITOR är under ständig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna användas som DBMS istället för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har därför bestått av en jämförelse hur PostgreSQL står sig jämte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I många avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i båda dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och går att automatiseraEnkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgänglig i olika former.Dock så är inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagsläget då systemet inte fungerade på grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större är dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas då det inte är intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det ändå inte går att använda på grund utav att konvertering av data tar så lång tid som det gör..

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar.Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma.Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt.

Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

De flesta organisationer och privatpersoner använder någon form av informationssystem(IS). Målet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmänniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhävdar att användare och användarmedverkan är viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. Användarna är de som känner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.