Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är Lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av Lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av Lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med Lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under Lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet.

Växthusgaser som kommer från människans verksamheter är ett miljöproblem som allt mer uppmärksammas. Genom att värmestrålning absorberas av en ökande mängd av koldioxid, Lustgas, metan och andra växthusgaser ökar temperaturen sakta men säkert på jorden. Forskning och utvecklingsarbete pågår bland annat för att åtgärda anestesigasernas påverkan på miljön genom olika insatser som t.ex. återinsamling för rening och destruering. För att studera hantering och destrueringen av anestesigaser på sjukhus undersöktes skriftliga rutiner från landstinget och arbetsmiljöverket.

De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar.Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och Lustgas.

I och med Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer Käppalaverket sannolikt ställas inför strängare kväve- och fosforreningskrav. Käppala kan då bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfällning. Hur detta kommer att påverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts på verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartläggning över Käppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

Hemkompostering är fördelaktigt bland annat därför att det kan leda till minskade transporter av sopor och därmed koldioxidutsläpp, samt att den färdiga komposten kan användas som näringstillskott för växter. Kompostering av matavfall innebär dock en risk för bildning av metan och Lustgas, vilka är starka växthusgaser. Även ammoniak, med försurande och övergödande effekter, kan släppas ut från komposten under vissa förhållanden. Det här arbetet syftar till att undersöka utsläppen av dessa ämnen, samt öka kunskapen om hur skötseln av komposten påverkar utsläppen. Vid tre tillfällen under juni och juli 2010 utfördes mätningar på 20 komposter i Uppsala.  Temperaturen mättes i komposten, prov togs av gasen i kompostoch prover av materialet togs även för analys av vattenhalt, pH och askhalt. Hushållen förde också protokoll över sin skötsel av komposten under tiden för mätningarna.

       Introduktion: Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern.

Många patienter som genomgår en flexibel bronkoskopiundersökning på operationsavdelningen känner sig inte tillfredsställda med upplevelsen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken forskning som är gjord på patienternas komfort och känsla av tillfredsställelse under en bronkoskopiundersökning. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Sökning har gjorts i olika databaser som Cinahl, PubMed och PsykINFO med nyckelord som bronchoscopy, patientsatisfaction, adult, anesthesia local, information service och psyocological stress. Efter sökningen valdes åtta studier ut för analys.

In a column experiment the effect of three different biochars on nitrous gas emissions, nitrogenretention and water filled pore space (WFPS) were studied in a Swedish sandy soil, classified as aCryopsamment. Ammonium retention was positively correlated, while KCl-extractable ammoniumwas negatively correlated, with the specific area of the biochars. The question was raised whether thenegative correlation between extractable ammonium and biochar specific area reflects the amount ofammonium present in the soil or its extractability from the biochar, and whether methods forextracting soil mineral nitrogen, like KCl-extractions, have to be modified for application on biocharamended soils. There was a tendency of increased nitrate retention and KCl-extractable nitrate withbiochar and KCl-extractable nitrate was positively correlated with the specific area of the biochar. pHwas higher for all biochars compared with control, although the differences were not significant, andWFPS was lowered by biochar addition, significantly in one case.

Många patienter som genomgår en flexibel bronkoskopiundersökning på operationsavdelningen känner sig inte tillfredsställda med upplevelsen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken forskning som är gjord på patienternas komfort och känsla av tillfredsställelse under en bronkoskopiundersökning. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Sökning har gjorts i olika databaser som Cinahl, PubMed och PsykINFO med nyckelord som bronchoscopy, patientsatisfaction, adult, anesthesia local, information service och psyocological stress. Efter sökningen valdes åtta studier ut för analys.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick.

In order to reduce greenhouse gas emissions from human activities fossil fuels will have to be replaced with renewable energy alternatives, such as bioenergy. Sweden has a great potential to produce bioenergy derived from forest products and there is currently a great interest within Sweden in using stumps for bioenergy production. However, the environmental consequences of the method need to be investigated before stump removal can be performed on a large scale. Swedish forest soils contain large carbon pools and a different land use may change conditions so that soils that presently act as sinks of carbon could potentially turn into sources of carbon release instead. This study investigates the initial effects of stump harvesting on the emissions of three greenhouse gases, carbon dioxide, methane and nitrous oxide. The emissions were measured from the soil surface in a Norway spruce forest located in the southern part of Sweden.

Tidigare ansåg man att barn inte kunde uppleva och känna smärta för att deras nervsysteminte var fullt utvecklat. I början av 1980-talet utfördes vissa operationer av prematura ochnyfödda barn med enbart muskelrelaxantia och Lustgas. De senaste 20 åren har forskning påområdet bedrivits och många studier har visat att barn i stor utsträckning underbehandlats ochderas smärta har undervärderats. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse kan det varaväldigt svårt att göra en adekvat smärtbedömning. För att kunna skatta någon annanmänniskas smärta måste man förstå det språk som personen uttrycker sig med.