Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..

Bakgrund: Studier visar att patienten, framför allt kvinnor, upplevde sig utlÀmnade, nervös, Ängestfyllda och oroliga inför och under det korta mötet med anestesisjuksköterskan innan operation.Syftet: Àr att undersöka patientens upplevelse av obehag och delaktighet i mötet med anestesisjuksköterskan inför en nedsövning och om patientens kön har nÄgon betydelse för detta.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt dÀr enkÀt valts som datainsamlingsmetod med totalt 44 respondenter.Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde ingen obehagskÀnsla inför en anestesi, av de fÄ som upplevde pÄtaglig med obehag var samtliga kvinnor. Medan en majoritet av respondenter kÀnde sig delaktiga i vÄrdarbetet inför en nedsövning, var en fjÀrdedel inte tillfredsstÀllda. En fjÀrdedel av respondenterna önskade större delaktighet, medan övriga inte ville eller inte visste ifall de ville vara delaktiga. MÀnnen kÀnde sig mindre delaktiga i vÄrdarbetet Àn kvinnorna samtidigt som de inte hade en större önskan om att vara delaktiga. Kvinnor dÀremot kÀnde sig mer delaktiga, Àn mÀn, och hade dessutom en önskan om att vara delaktiga.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR pÄ den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och prÀglas dÀrför till viss del av en monopolistisk karaktÀr, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag pÄ en homogen marknad krÀvs, enligt Porter, en mer sÀllsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. DÀrför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgÄngsrik implementering föresprÄkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hÄlla trovÀrdig information, skapa hÄllbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie Àr; Fortum, GodEl och E.on.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i Àmnet matematik.DÄ goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot Àmnet, Àr det viktigt att skapa intresse ochglÀdje för att elevernas resultat ska förbÀttras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikÀmnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur sÀger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gÀller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksÄgenomförts dÀr Är 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glÀdjeÀmne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nÄtts genom undersökningen stÀmmer vÀl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmÄgor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlÀrarens egenskaper. De förmÄgor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ÀrförstÄelse och tilltro till den egna förmÄgan.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande Ă€r viktigt för att patienten ska kĂ€nna sig trygga och delaktig i sin vĂ„rd.SyfteAtt utvĂ€rdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt Ă„terbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation pĂ„ Bröstmottagning.MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats dĂ„ huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara pĂ„ en elektronisk enkĂ€t direkt efter sitt Ă„terbesök pĂ„ mottagningen. Totalt svarade 48 patienter pĂ„ enkĂ€ten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gĂ€ller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med Ă„terbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jĂ€mfört med de yngre.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Syftet var att undersöka hur informatörerna pÄ Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgÄngspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap gÄr att implementera pÄ en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare Àn brukarnas viktiga inifrÄnperspektiv.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer pÄ en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring studiens Àmne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begrÀnsningar utan de som anmÀlde sitt intresse, var vÀlkomna att delta.Resultatet visar pÄ att det finns önskemÄl om en samhÀllsutveckling som innebÀr fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förÀndringsarbetet gÀller personalens roll och instÀllning samt hur information framstÀlls sÄ att alla förstÄr den.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur demokrati kommuniceras pÄ MÄnens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och pÄ vilket sÀtt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre mÄnader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av MÄnens ettÄrsfest kom demokrati till uttryck pÄ ett formellt sÀtt och pÄ ett informellt sÀtt.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvÄrdnaden pÄ det sÀtt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvÄrdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvÄrden. Familjefokuserad omvÄrdnad lÀgger tonvikt pÄ familjers deltagande och engagemang i sitt barns vÄrd. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur familjer och sjukvÄrdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvÄrden i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.

Det hÀr arbetet handlar om vad sex pedagoger pÄ en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt stÀllningstagande pÄ. Det tar Àven kortfattat upp vad barns lek Àr.Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsÀtter sina stÀllningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar pÄ att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara nÀrvarande och tillgÀnglig i leken och de byggersina Äsikter pÄ teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna pÄ den berörda förskolan Àr delaktiga i barnens lek och att de omsÀttersina Äsikter i praktiken..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Ä ena sidan lÀrares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt Ä andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklÀrare fick dÀrför svara pÄ en enkÀt som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lÀrare och elever Àr överens om att grammatik Àr viktigt att lÀra sig, huvudsakligen dÀrför att det förbÀttrar den studerandes skriftliga och muntliga sprÄkförmÄga. Merparten av lÀrarna tror att deras elever tycker att grammatik Àr bÄde trÄkigt och svÄrt pÄ grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och vÀljer dÀrför att undervisa pÄ ett annorlunda vis. Men mÄnga av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlÀrningsprocess om grammatiken inte lÀrs ut pÄ ett mera traditionellt sÀtt.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ ökad förstÄelse för hur delaktiga svenska förÀldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med förÀldrar (N =14) till barn mellan 6-8 Är. Data analyserades med innehÄllsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus pÄ samvaro och delaktighet vilket kunde pÄverka hur informanterna sÄg pÄ meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsÀttningar men Àven pÄ barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansÄg sig lida av tidsbrist vilket negativt pÄverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.