Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vÄrdhundar/terapihundar i svensk rehabilitering. Interventionerna med vÄrd/terapihundarna benÀmndes hundassisterad intervention men den arbetsterapeutiska rehabiliteringsprocessen inkluderar Ànnu fler faktorer, exempelvis utredning. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att samla in data. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema, VÄrdhunden skapar delaktighet i och efter rehabiliteringen, bildades med tre tillhörande underkategorier.

Innan kvinnan drabbas av hjÀrtinfarkt försöker hennes kropp göra henne medveten om detta i form av ett antal olika varningstecken, sÄ kallade symtom. För kvinnor som passerat 55 Ärs Älder Àr hjÀrtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors symtom vid hjÀrtinfarkt. Eftersom vissa symtom uppenbarar sig en lÀngre tid innan en hjÀrtinfarkt Àr etablerad vill vi lyfta fram bÄde prodromala och akuta symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie dÀr vi granskat tolv kvantitativa/kvalitativa artiklar med avseende pÄ vetenskaplighet och kvalitet. Resultat: Denna studie redogör för sex underteman som alla bidrar till att lyfta fram kvinnors symtom pÄ varierande sÀtt.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gÀller barnets möjlighet och rÀtt till kommunikation och delaktighet. Följande frÄgestÀllningar ska precisera syftet: Hur uppfattar förÀldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn pÄ förskolan? Hur uppfattar förÀldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle förÀldrarna önska att det sÄg ut? Vad innebÀr begreppen kommunikation och delaktighet för förÀldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via förÀldrars berÀttelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att uppfatta, erfara och förstÄ olika fenomen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig pÄ olika sÀtt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vÄrd Àr en god vÄrdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att empiriskt testa Browns jÀmviktsmodell, genom att pÄ regionalnivÄ i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet.Uppsatsen testar Àven för fler variabler för regionala karaktÀristika som i tidigare litteraturanvÀnds för att förklara regional arbetslöshet. Med hjÀlp av poolad regression och upprepadetvÀrsnitt erhÄlls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den Ärsvisavariationen i resultatet Àr tydlig dels genom signifikansen hos de Ärsvisa intercepten iregressionen baserad pÄ poolad data, men ocksÄ pÄ hur koefficienter varierar i de upprepadetvÀrsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jÀmviktsmodell varierar i hur vÀl denfungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten Àrden exogena chocken, finanskrisen, som nÄdde Sverige Är 2008..

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lÀrare samt pÄ vilket sÀtt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det Àr kvalitativa intervjuer som anvÀnts, dÀr 15 barn i förskolan i Äldrarna tre till sex Är har intervjuats.Bakgrundslitteraturen bestÄr av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda lÀroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.UtifrÄn studiens resultat synliggörs olika teman vad gÀller barnens beskrivningar av lÀrare: LÀrarna tröstar och tillrÀttarvisar, lÀrarnas nÀrvaro och lyhördhet, lÀrarna bestÀmmer, lÀrarna leker med mig och lÀrare ska vara snÀlla, glada, omhÀndertagande. NÀr det gÀller delaktighet urskiljer vi: nÀr barnen inte fÄr göra som de vill, barnen fÄr bestÀmma över leken, barnen fÄr leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lÀrarna tillrÀttavisar och tröstar dem nÀr det uppstÄr konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lÀrarna visar intresse för det de vill.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnÀrmre vÄrd. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. PatientnÀrmre VÄrd (PNV) Àr en aktuell vÄrdmodell som anammas pÄ allt fler avdelningar runt om i Sverige.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

VÄrt syfte med lÀromedelsgranskningen i matematik Àr att synliggöra variationen i lÀrobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgÄr ifrÄn tolv faktorer som vi anser Àr viktiga för ett varierat och lustfyllt lÀrande. Undersökningen omfattar sju lÀroböcker i skolÄr 4. VÄrt resultat visar att variationen i lÀroböckerna Àr bristfÀllig. MÄnga aspekter, som bör finnas med för att vÀcka elevernas nyfikenhet och lust att lÀra, saknas..

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.

Patienters rÀtt till delaktighet i sin vÄrd Àr lagstadgad och patienters rÀttigheter har stÀrkts under desenaste decennierna. Delaktighet har i tidigare forskning visat sig vara svÄrt att definiera och attsjuksköterskor och patienter ofta skattar patientens vilja att vara delaktig olika. Syftet medlitteraturstudien var att fÄ fördjupad kunskap om vilka faktorer som Àr av betydelse för Àldre patientersdelaktighet i sin vÄrd. Litteraturöversikten bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar mellan Ären 1997-2008.Dessa analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Fyra teman framkom som betydande faktorer fördelaktighet.