Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhÄllande till Àmnet regler utifrÄn bÄde forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker anvÀnds: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frÄgestÀllningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollÀrarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer pÄverkar regelsÀttningen enligt förskollÀrarna?Metod: VÄr studie Àr av kvalitativ karaktÀr och redskapet som har anvÀnds Àr kvalitativ intervju.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primÀrvÄrd med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sÀtta grÀnser och vara professionell?.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrÀdda personen. PÄverkande faktorer och rÀdslans uttryck ? en empirisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som ökar alltmer i omfattning vÀrlden över. LivsstilsförÀndring Àr en del av behandlingen men kan vara svÄr att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvÄrd och fÄ stöd frÄn sjuksköterskor ger bÀttre förutsÀttningar att lyckas uppnÄ förÀndring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn pÄ motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförÀndring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen Àr gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

InledningI grundsÀrskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsÀttningar för kommunikation och samspel ibland Àr vitt skilda frÄn varandra. Hur kan lÀrare som arbetar i skolan möta grundsÀrskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall pÄ individens rÀtt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet Àr att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsÀrskola med efterföljande analys, komma fram till barriÀrer och andra faktorer som kan försvÄra eller utveckla delaktighet i grundsÀrskolans undervisning. TeorierArbetet med studien Àr inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lÀrandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen bestÄr av observationer i tvÄ klasser, tvÄ fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang pÄ skolan Àr ofta knuten till grundsÀrskolans lokaliteter och miljö.

VÄrt syfte med denna studie var att tolka och fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka resurser förskollÀrare anvÀnder för att fÄ barn med hörselnedsÀttning delaktiga i verksamheten. VÄrt syfte var ocksÄ att jÀmföra resultatet pÄ tvÄ förskolor dÀr den ena förskolan Àr inriktad pÄ hörselnedsÀttning. UtifrÄn detta formulerade vi följande frÄgestÀllningar; Vilka resurser erbjuder förskollÀrare barn med hörselnedsÀttning i förskola och förskola som Àr specialiserad pÄ hörselnedsÀttning för att fÄ barnen delaktiga? Hur anvÀnder förskollÀrare de resurser som finns för barnen? Studien tar ocksÄ upp vad en hörselnedsÀttning kan innebÀra och vad som krÀvs för delaktighet och kommunikation. Genom kvalitativa studier i form av ostrukturerade och standardiserade intervjuer har vi fÄtt ett resultat i studien som pekar pÄ att de resurser som erbjuds i de bÄda förskolorna till stor del Àr lika men det som framförallt skiljer sig Ät Àr i hur stor utstrÀckning resurserna anvÀnds.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Introduktion: Patienter har enligt lag rÀtt att vara delaktiga i beslut om, planering och genomförande av medicinsk behandling och omvÄrdnad. Vid enteral nutrition fÄr patienter och nÀrstÄende dock inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Genom litteraturstudie belysa faktorer som har betydelse för patienters och nÀrstÄendes delaktighet vid enteral nutrition. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie baserad pÄ artiklar frÄn databaserna CINAHL och PubMed. Elva artiklar som svarade mot syftet valdes ut och analyserades.

Idag rÄder synsÀttet att individens delaktighet Àr att föredra i sÄ gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjÀlpen Àr av stor vikt. TvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder Àr nÄgot som strider mot den allmÀnna synen pÄ hur man bÀst tar hand om mÀnniskor. I situationer dÀr nÄgon kan vara till fara för sig sjÀlv eller andra och inte inser detta kan dock tvÄng vara nödvÀndigt. Hur Àr det möjligt att göra nÄgon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvÄngsvÄrd gÄr tillvÀga för att skapa en god behandlingsrelation och för att fÄ klienten delaktig i behandlingen.

Syftet med denna undersökning och uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en samsyn nÀr det gÀller att arbeta med ÄtgÀrdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut dÄ? I Skolverket (2008) stÄr det att: ?Kravet pÄ att utarbeta ÄtgÀrdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ enkÀtfrÄgor samt intervjuer, urvalet i undersökningen bestÄr av pedagoger frÄn olika yrkeskategorier pÄ tvÄ mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till Är 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallÀrare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn Àven om det skiljer sig Ät i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas och delar, tillsammans med sin personal, synen pÄ nyttan av ett ÄtgÀrdsprogram..

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan pĂ„verka anvĂ€ndarens problemlösningsförmĂ„ga. Ämnet Ă€r nĂ€stintill outforskat, sĂ„ musikstudier frĂ„n Ă€mnesomrĂ„den som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. DĂ€r framkom att bland annat tempo och ljudklang Ă€r avgörande för hur ett musikstycke skall pĂ„verka anvĂ€ndarens kognitiva processer. För att ta reda pĂ„ om musik pĂ„verkar problemlösningsförmĂ„gan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb dĂ€r försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

Syftet med studien Àr att kritiskt granska förskolans samling utifrÄn barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver förskollÀrarna samlingens syfte utifrÄn barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lÀrarnas tal om syftet med samlingen? PÄ vilka olika sÀtt kan samlingen organiseras enligt förskollÀrarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien Àr fokusgrupper dÀr analysen av empirin tar sin utgÄngspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt pÄ olika barnsyner. Resultatet visar att förskollÀrarnas förestÀllningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften.