Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Syftet med vÄrt var att studera om vi kunde öka elevernas lust till lÀrande genom att samtala om skönlitteraturen.Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen Àr en glömd skatt som borde fÄ en mer framtrÀdande roll i undervisningen. Vi ville Àven fÄ en uppfatting om det Àr möjligt att anvÀnda skönlitteraturen i samhÀllsorienterande Àmnen. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner samt tidigare forskning. VÄr undersökning genomfördes i en klass i LuleÄ kommun bestÄende av 16 elever i Är 5-6. Undersökningen strÀckte sig över 7 veckor.

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur lusten och olusten pÄverkar skapandet. UtifrÄn syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande mÀnniskor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande mÀnniskor? Vilka faktorer pÄverkar lusten och olusten? Hur gör skapande mÀnniskor för att fÄ lusten tillbaka om de kÀnner olust? Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, tvÄ etablerade och tvÄ oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades pÄ ett hermeneutiskt vis.

Syftet Àr att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebÀra inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrÄn en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup Ät studien och sammanfattas i resultatdelen. Att anvÀnda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebÀr en tolkning. Studiens resultat Àr tÀnkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgÄr frÀmst ifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ barns delaktighet.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever och deras bildlÀrare idag uppfattar bildÀmnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv pÄ lÀrande och Peter GÀrdenfors forskning om lust som motivation Àr denna studies teoretiska utgÄngspunkter. Den empiriska studien har pÄgÄtt under fyra veckor pÄ ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkÀter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och tvÄ lÀrare. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Alla pedagoger har sÀkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap pÄ bÀsta möjliga vis. Det Àr en vision jag sjÀlv, som framtida pedagog, har. I LÀroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lÀra med som ett strÀvansmÄl i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bÀsta form tar sig i uttryck. Vid nÀrmre eftertanke inser man hur svÄrdefinierat och mÄngfasetterat begreppet kan vara.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

The background to this study is an interest for teacher?s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher?s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school.

Arbetets syfte har varit att fÄ fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lÀrare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har jag sökt svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet visar att kompisar stÄr som den största motivationskÀllan, men Àven framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever kÀnner sig dock inte motiverade alls utan hÀvdar att det enda skÀlet till att de gÄr i skolan beror pÄ att"man mÄste". Det som pÄverkar elevens lust att lÀra Àr, förutom ovannÀmnda orsaker, lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, Àmnet i sig, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen dagsform.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. MÄnga vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lÄng och vÀrdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men Àr detta Àr nÄgot som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkÀt mÀtt hur eleverna upplever förutsÀttningar för medverkande i lÀrandet. EnkÀten ger nÄgra svar pÄ hur elever frÄn tre nordiska lÀnder upplever lÀrandet i olika arbete- och undervisningsformer.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att undersöka hur inflytandet frĂ„n elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan medverka till en lĂ€rmiljö dĂ€r alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lĂ€rare.Resultaten visar att klassen frĂ„n början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och lĂ€raren var den ende som ansvarade för att eleverna inhĂ€mtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd höjdes nĂ€r lĂ€rarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smĂ„grupper. Eleverna upplevde dĂ„ ett vĂ€xande ansvar i sitt lĂ€rande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglĂ€dje höjdes, men det var av avgörande vikt att lĂ€raren bestĂ€mde samarbetspartners.