VÄr bakomliggande tanke med studien Àr att undersöka vilka lÀrandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att identifiera vad som utmÀrker sÄdana lÀrandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestÄende av 16 elever i Är 1. Vi har anvÀnt oss av begreppen lust och motivation i vÄrt arbete för att urskilja ovanstÄende situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgÄtt ifrÄn lÀrare, rektorer och lednings syn pÄ integrering. Jag valde dÀrför att göra min undersökning utifrÄn elevernas sÀtt att se pÄ integrering. Det övergripande syftet med min studie var att fÄ kunskap om grundsÀrskoleelevernas syn pÄ integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser pÄ högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer dÀr jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej Àr av varierande grad.

Studiens syfte Àr att undersöka de yngsta barnens demokratiska rÀttigheter och deras rÀtt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet Àr Àven att studera vilka faktorer som kan inverka pÄ detta. ForskningsfrÄgorna Àr stÀllda utifrÄn dessa syften och handlar Àven om lÀrarens syn pÄ delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lÀrare och barn utifrÄn delaktighet och inflytande..

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Lustfyllt lÀrande och lust att lÀra Àr tvÄ av mÄnga begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden pÄ lÀrarprogrammet. I sÄvÀl kurslitteratur som lÀroplaner anvÀnds begreppen Äterkommande. Detta gjorde oss nyfikna pÄ att studera begreppen i kurslitteraturen nÀrmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrÄn ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lÀrande och lust att lÀra, som kan ses som för givet tagna i lÀrarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill Àven se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna ser pÄ barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts pÄ tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur ser förskollÀrarna pÄ inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollÀrarna att barnen ges bÀst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien Àr semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskole-omrÄden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika omrÄden i samma kommun.Resultatet visar att förskollÀrarna ser pÄ inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollÀrare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med bÄde inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollÀrarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfÀllet, vad den barngruppen behövde..

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrÄn följande termer: liv, lust och gemenskap, dÀr kvinnans subjektiva kropp, sjÀlvbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att kÀnna lust att lÀra. Att mÀta lust Àr inte sÄ lÀtt men i rapporten Lusten att lÀra stÄr det att engagemang, aktivt deltagande i lÀrandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lÀra. Variationsteorins grundfrÄga som min studie grundar sig pÄ Àr - pÄ vilka sÀtt kan just det hÀr erfaras? Det Àr variationen som Àr det vÀsentliga i kunskapsprocessen. LÀraren kan skapa förutsÀttningar för lÀrande vilket Àr mitt mÄl. Jag gör detta för att fÄ en insikt och kanske bidra till ökad förstÄelse och kunskap om hur man pÄ ett bra sÀtt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lÀrande..

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om, pÄ vilket sÀtt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig Ät mellan ett kunskapsintensivt tjÀnstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgÄngsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie dÀr insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjÀnsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjÀnsteföretagets vision, affÀrsidé, kultur och vÀrderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utstrÀckning.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Resultatet av undersökningen pÄ FörsÀkringskassan, GÀvleborg, visar att majoriteten i bÄda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. DÀrefter skiljer sig meningarna Ät bÄde mellan respondentgrupperna men Àven inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnÄ kÀnslan av delaktighet och, indirekt, förtroende Àr att ge information sÄ tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen mÄste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen frÄn huvudkontoret i Stockholm har erhÄllits i omgÄngar vilket lett till att det har funnits fÄ svar att ge pÄ personalens frÄgor.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.