I detta arbete har det undersökts hur det Àr möjligt för förskollÀrare i förskolan att tillmötesgÄ delar av mÄlen i lÀroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lÀrande utifrÄn barnens olika behov och förutsÀttningar. Syftet var att se vad förskollÀrarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mÄl.Med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer har vi tagit reda pÄ vad de kan göra i verksamheten, vad som de kÀnner att de lyckats med och om det Àr nÄgot som de kÀnner att de skulle behöva utveckla eller förÀndra. Förskolecheferna har Àven fÄtt berÀtta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjÀlpa förskollÀrarna i deras arbete med att leva upp till dessa mÄl.Svaren blev överlag ganska lika frÄn de olika förskollÀrarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att fÄ mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgÄ alla barnens olika behov. De talade Àven om att det Àr de som förskollÀrare som har kunskapen om Lpfö98 och att det stÀller till det nÀr de stretar Ät olika hÄll i arbetslaget.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förĂ€ndras beroende pĂ„ hur undervisningen genomförs. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var följande: Hur Ă€r fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar nĂ€r de har bollen i spelet? FörĂ€ndras beteendet frĂ„n det första till det sista tillfĂ€llet? Är det nĂ„gon skillnad i utveckling över tid, med avseende pĂ„ elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfĂ€llen under tio veckor och jĂ€mförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfĂ€llet har bestĂ„tt av endast spel, dĂ€r 147 elever granskats i sitt agerande.

The purpose of this study is to compare different ways to teach mathematics in the school's lower age groups, and to examine whether certain practices increase students' desire and motivation to learn the subject. The questions used to determine the purpose is the following: What vision has the students in the class at maths? How does the teaching of mathematics in the class look like?What vision has the students in the class at working with different approaches in education?Does the traditional approach  and the options that I am examining meet the steering documents requirements?  The essay is organized as a qualitative study. The study was conducted in an elementary school in Sweden, third grade. The methods used included interviews with students and observations in the classroom.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att frĂ€mja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssĂ€tt och att skapa förstĂ„else om klienternas vardag för att frĂ€mja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjĂ€lpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nĂ€tverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva personer med MS svÄrigheter i dagliga aktiviteter och arbetsterapeutiska interventioner som anvÀnds för att frÀmja delaktighet i aktivitet. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Elva artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades enligt en kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: ?Att organisera tillvaron och interagera med omgivningen?, ?Att sköta sig sjÀlv och hemmet? och ?En förÀndrad aktivitetsidentitet?.

Att vara nÀrstÄende och fortsÀtta vara delaktig i vÄrden av person som befinner sig i livets slut nÀr den sjuke ligger pÄ sjukhus alternativt sjukhem, Àr inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vÄrden. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nÀra och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att nÀrstÄende kÀnner ett stort behov av information och kommunikation till bÄde den sjuke och personalen.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete Àr att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska kÀnna motivation och lust för att lÀra sig lÀsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i Àmnet, huruvidapedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust eller inte. Forskarna Àr inte överensom huruvida pedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust, dÄ det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan pÄverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och lÀslust. Personliga semistruktureradeintervjuer anvÀndes för att samla kvalitativ data frÄn sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i nÄgon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde pÄverka barnets motivation ochlÀslust genom att sjÀlv vara positiva.

Patientdelaktighet i vÄrden har visat sig resultera i förbÀttrade behandlingsresultat och ökad tillfredsstÀllelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hÀlso- och sjukvÄrden kan sjuksköterskan fÄ en fördjupad insikt i patientens livsvÀrld och förbÀttrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bÀttre förutsÀttningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Metoden var en litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

       Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter mÄnga nÀrstÄendetill personer med psykisk ohÀlsa. I stödet till de nÀrstÄende börlivsvÀrldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en nÀrstÄendeserfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosenbipolÀr sjukdom. Metod.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt vÀlja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De Ätta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Vid analys av data nyttjades Àven OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för ÄtgÀrder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken uppfattning SFI ? lÀrare har om hur de planerar och iscensÀtter sina lektioner med tanke pÄ att de undervisar i en mÄngkulturell miljö. För att ta reda pÄ detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lÀrare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestÀmd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lÀrare, enligt deras egna uppfattningar, tar hÀnsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet nÀr de undervisar.