Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

I den offentliga verksamheten utgör budget frÀmst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. PÄ senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten frÄn den privata sektorn om hur budget bör anvÀndas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sÀtter mer fokus pÄ det mÀnskliga beteendet och deltagandet frÄn budgetuppstÀllandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn dÀr man har upptÀckt vikten av hur viktigt det Àr med inre effektivitet inom verksamheten för att ocksÄ lyckas med att fÄ en god yttre effektivitet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som dels ska svara pÄ hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor Àr utformade samt pÄ vilket sÀtt inomhusmiljön skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie Àr kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr observationer av den ostrukturerade formen, med hjÀlp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lÀttÄtkomliga för barnen.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 Är sedan har förutsÀttningarna för att rÀdda liv förÀndrads avsevÀrt. MÄnga av patienterna som vÄrdades pÄ sjukhus var Àldre och hade svÄra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av lÀkaren men bör föregÄs av samtal med övrig vÄrdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen nÀr ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

Patient delaktighet har fÄtt större uppmÀrksamhet och författningar har reviderats för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvÄrdnadsteorier vilka har betydelse för studien sÄsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet frÀmjades genom att sjuksköterskan kommunicerade pÄ ett individualiserat sÀtt efter patientens behov.

Denna studie behandlar Àmnet familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerÀttssekreterare inom Stockholms stad. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Om och pÄ vilket sÀtt bereder familjerÀttssekreterarna barn i Äldern sju till elva Är möjlighet att delta i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar? Vilken av de tvÄ konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framtrÀder i familjerÀttssekreterarnas tal om barn i Äldern sju till elva Är? Vilken betydelse fÄr familjerÀttssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frÄgor? GÀllande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förstÄelseram för familjerÀttssekreterarnas syn pÄ barn och barns delaktighet har vi anvÀnt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svÄrigheter om hur kognition pÄverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnÄ delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. De frÄgor som har stÀllts Àr: 1.) Vad pÄverkar den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utstrÀckning upplever informanterna att de kan pÄverka den egna förmÄgan till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har anvÀnts dÀr totalt Ätta patienter i Äldrarna mellan 20-55 Är och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer pÄverkar MMC-patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande och delaktighet. NÄgra faktorer som pÄverkar Àr kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgÀnglighet med flera.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

I lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över bÄde arbetssÀtt och innehÄll i verksamheten. Det Àr barnens behov och intressen som ska fungera som utgÄngspunkt i sÄvÀl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men ocksÄ pÄ vilket sÀtt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrÄgor Àr: Hur uppfattar förskollÀrare barns delaktighet och inflytande i förskolan? PÄ vilket sÀtt Àr barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollÀrare. Kvalitativ forskningsintervju Àr den metod som anvÀnts i studien eftersom denna metod Àr förenligt med studiens syfte.

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt Àldre och med stigande Älder uppkommer ofta komplexa hÀlsoproblem. Kortare vÄrdtider stÀller krav pÄ en vÀl genomförd vÄrdplanering, sÄ att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vÄrdplanering krÀvs kunskap, kommunikation, vÀrdighet samt att de Àldre interagerar med personal. Dessa begrepp hÀrstammade frÄn en definition av delaktighet och lÄg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de Àldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vÄrdplanering.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Den Konduktiva Pedagogiken Àr ett kombinerat terapeutisk och pedagogiskt rehabiliteringsprogram som riktar sig till alla mÀnniskor som har nÄgon form av rörelsehinder som till exempel Cerebral Pares. Den Konduktiva Pedagogiken har funnits i Sverige i över tio Är. Trots metodens framsteg i aktivitet och sjÀlvstÀndighet och trots metodens effektivitet nÀr det gÀller delaktighet hos barn och vuxna med Cerebral Pares har den inte fÄtt nÄgon framtrÀdande position i Sverige. Studiens syfte var att studera den Konduktiva Pedagogikens möjligheter till ökad aktivitet, sjÀlvstÀndighet och delaktighet hos barn med rörelsehinder utifrÄn arbetsterapeutiska grundantaganden. Resultatet visade att samtliga deltagare hade förbÀttrat sin aktivitetsförmÄga, sjÀlvstÀndighet och delaktighet genom sin trÀning enligt den Konduktiva Pedagogiken.

Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid LuleÄ tekniska universitet. Undersökningen har inriktats pÄ arbetsmiljöfrÄgor vid VA- avdelningen pÄ Tekniska förvaltningen i LuleÄ kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och JÀmstÀlldhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angÄende ansvar och uppgifter enligt MAJ upprÀttats. En implementering av ett ledningssystem Àr en förÀndring som stÀller stora krav pÄ anstÀlldas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att pÄverka detta arbete.