I denna studie fÄr ni ta del av fyra pedagogers perspektiv pÄ hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi anvÀnt oss av Àr teorier som utgÄr frÄn begreppet demokrati dÀr inflytande och delaktighet inte gÄr att bortse frÄn. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bÀttre kunna nÄ vÄra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom vÄra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns mÄnga faktorer i deras arbete med barnen som bÄde hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgÄtt stora förÀndringar. FrÄn att patienten tidigare sÄgs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgÄngar och som Àr expert pÄ sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmÀrksammades Är 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fÄtt större utrymme i vÄrden. Patienters lagliga rÀtt till delaktighet i sin vÄrd Àr idag omfattande och det Àr vÄrdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag stÀller allt högre krav pÄ sjukvÄrden och det Àr en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhÄlla sig till dessa.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar patienters delaktighet i sin vÄrd.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats.Resultat: Författarna fann elva underteman som pÄverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vÄrd.

Bakgrund: Under ett Är drabbades 105 000 patienter av vÄrdrelaterade skador. VÄrden har ett lagbundet ansvar att arbeta för patientsÀkerhet samt att göra patienten delaktig i detta arbete. Delaktighet innebÀr att patienten har möjlighet att pÄverka sin vÄrd, men sannolikheten att som patient ifrÄgasÀtta vÄrden har visat sig vara liten. IstÀllet fÄr patienterna kÀmpa för att ens bli hörda, vilket skapar ett vÄrdlidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas perspektiv pÄ hur deras delaktighet i vÄrden pÄverkar patientsÀkerheten.

BAKGRUND: Att inkludera nÀrstÄende Àr en viktig del inom palliativ vÄrd. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning nÀrstÄende till patienter som vÄrdas pÄ en specialiserad palliativ enhet önskar vara delaktiga i omvÄrdnadsmoment. Vidare avsÄgs att undersöka i vilken utstrÀckning nÀrstÄende vill bli informerade om vÄrden, om de fÄr tillrÀckligt stöd för att möjliggöra delaktighet samt om det finns nÄgra skillnader betrÀffande vilka omvÄrdnadsmoment barn och make/maka vill vara delaktiga i. METOD: Teorierna ?Delaktighet i ljuset ? delaktighet i mörkret? och ?KÀnsla Av SAMmanhang? (KASAM) anvÀnds som teoretiska referensramar.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen Àr den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhÄllandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förÀndras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte Àven hur attityderna, och indirekt de andranÀmnda faktorerna, pÄverkar förÀndringsmotstÄndet/-benÀgenheten. För att svara pÄ dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvÄfaktorsmodell, baserat pÄ tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer frÀmst frÄn intervjuer av de anstÀllda pÄ ett litet företag.

Skolan Àr en central del av vÄrt samhÀlle idag, stÀndigt diskuterad och granskad. Inom skolans vÀggar sker förÀndringar, vilket för eleverna mot framtidens kunskaper. I inledningen stÀller sig dock författaren frÄgande till varför detta inte skett i lika stor utstrÀckning inom Àmnet matematik. Styrdokumenten Àr skolans styrande verktyg som ger riktlinjer och mÄl vi ska strÀva mot. Författaren vill genom sin syftesfrÄga belysa vad som styr lÀraren mot valt arbetssÀtt, och om arbetssÀttet följer styrdokumentens intentioner.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda pÄ vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg? VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju pedagoger frÄn olika skolor inom samma kommun. Resultatet för vÄr undersökning visar att pedagogens förhÄllningsÀtt till surfplattan som undervisningsverktyg pÄverkar elevens lust att lÀra. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll Àr att stötta och vÀgleda.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers förestÀllningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik pÄverkar elevers motivation att lÀra matematik. Som teoretisk grund anvÀnds sjÀlvbestÀmmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjÀlp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av mÀnniskors motivation. 198 Matematik A-studerande pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkÀtundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats Àr att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utstrÀckning Àr inre motiverade och har lÀrandemÄl.

SyfteSyfte med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur lÀrarstudenterna vid Idrottshögskolan i Stockholm (IH) ser pÄ sin utbildning avseende undervisningsformer i relation till ingÄende Àmnes/kursomrÄden och den kommande yrkesrollen. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka om de lÀrare som medverkat i lÀrarprogrammet har egen skolerfarenhet som verksamma lÀrare i grundskola/gymnasium.MetodTill grund för vÄrt examensarbete genomförde vi en litteraturstudie. Genom litteraturstudien arbetade vi fram frÄgor som slutligen blev till fyra intervjuer av IH: s studierektorer. Med stöd av intervjuerna utformades en enkÀt till LÀrarprogrammets avgÄngsstudenter (Julen 2005), L4A, L4B och L3K som fick möjlighet att svara pÄ enkÀten. FrÄgorna var lika till alla tre studiegrupper (78st studenter).

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.

Motivation att lÀra tillsammans Àr rubrik pÄ min magisteruppsats, dÀr jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lÀra. HuvudfrÄgestÀllningen var om det var möjligt att stÀrka elevers lust att lÀra genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lÀrandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhÀllelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men Àven av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?Àkta gruppuppgifter? och samhÀlleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag anvÀnde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, nÀr dessa arbetade med gruppuppgifter inom omrÄdet samband.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, dÀr tre teman blev centrala.

Titel: ?Att kÀnna att man Àr en fast man Àr tvÄ? Aktionsforskning om hur undersköterskor pÄ en intensivvÄrdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. NivÄ: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten ProblemomrÄde: En medarbetarenkÀt som genomfördes pÄ en intensivvÄrdsavdelning visade förbÀttringspotential inom omrÄdet delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor pÄ en intensivvÄrdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser pÄ sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning dÀr ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat pÄ resultatet. Detta kommer att utvÀrderas.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen pÄ ett intraprenadstyrt Àldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jÀmfört med personalen pÄ ett icke intraprenadstyrt Àldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom GÀllivare kommun, pÄ tre olika Àldreboenden, varav en intraprenad, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och en enkÀtundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande pÄ arbetsplatsen.