Sexuellt tvÄng har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, dÀr kvinnor Àr utsatta i högre utstrÀckning Àn mÀn (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvÄng Àr en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie Àr att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berÀttelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer mÄnga exempel pÄ hur kvinnorna förhÄller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

BB som verksamhet har förÀndrats över tid och Àr idag en plats dÀr familjen skall kunna vila ut efter förlossningen, i en lugn och trygg miljö. Att fadern pÄ olika sÀtt Àr delaktig kring sitt barn frÀmjar faderskapet. Syftet med studien var att beskriva förstagÄngsfÀders upplevelser av delaktighet pÄ BB efter en normal förlossning. För att undersöka fenomenet valdes en deskriptiv, fenomenologisk metod enligt Giorgi. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tio förstagÄngsfÀder i Äldrarna tjugotre till fyrtioett Är.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom frÄn en lust att lÀra mig nÄgot som jag tidigare upplevt vara ett frÀmmande sprÄk: bildsprÄket graffiti. Jag hade Àven en vilja att undersöka en estetisk lÀroprocess pÄ nÀra hÄll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att sjÀlv vara den lÀrande och den gestaltande var ett val som gav mig en nÀrhet till min undersökning, vilket bÄde har stÀrkt min analys och skapat en svÄrighet till distans. Den estetiska lÀroprocessen dÀr skissernas roll fÄtt ta stor plats, har bestÄtt av bÄde individuellt och socialt lÀrande, nÄgot som jag i en analys av lÀrandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lÀrandet borde ha fÄtt mer plats, för det Àr frÀmst bristen pÄ det som skapat lÄsningar under projektets gÄng.

Bakgrund: Inom hÀlso- och sjukvÄrden finns tvÄ viktiga budskap för en god och sÀker vÄrd, det ena Àr att vÄrd och behandling ska ske i samverkan mellan vÄrdare och patient och det andra Àr att sjuksköterskan ska utforma individuella vÄrdplaner. Studier visar att individuella vÄrdplaner i hÀlso- och sjukvÄrd i princip Àr obefintliga och att sjuksköterskor istÀllet utformar standardvÄrdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvÄrdplaner Àr att patienternas delaktighet i vÄrden förbises eftersom standardvÄrdplaner utformas i förvÀg genom förvÀntade omvÄrdnadsproblem, till skillnad frÄn individuella vÄrdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva pÄ vilket vis patientens delaktighet framkom i omvÄrdnadsjournalen vid anvÀndning av standardvÄrdplaner, vid vÄrd av patienter med instabil kranskÀrlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod anvÀndes för att undersöka sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation av tretton omvÄrdnadsjournaler.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Bakgrund: elevers hÀlsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer Àr en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hÀlsa, bÄde psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgÄng till en samlad elevhÀlsa dÀr skolsköterskan ingÄr. Delar av skolsköterskans arbete Àr lagstadgat, exempelvis de hÀlsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att fÄ ökad kunskap om vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hÀlsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr data bestÄr av fem artiklar. Analysen gjordes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trÀdde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jÀmföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningstrÀning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsÀrskolan. TvÄ fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna var dels en utförd enkÀtundersökning, men Àven observationer. Studiens resultat visar pÄ förhÄllandevis samstÀmmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos bÄda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framtrÀder i den upplevda anstrÀngningen, dÀr gruppen grundskoleelever upplever högre anstrÀngning.

Förstagenerationsinvandrares syn pÄ delaktighet vid vÄrd i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det vÀckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig frÄn författarnas syn pÄ delaktighet, kan vi dÄ utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet nÀr den nÀrstÄende gavs vÄrd i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) Àr ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet Àr att minska avstÄndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att fÄ personen sÄ delaktig i samhÀllet som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie dÀr fem arbetsterapeuter i SkÄne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Att kÀnna kontroll över sin vardag Àr en viktig del av livet och för en del minskar denna kontroll nÀr man bor i en miljö som inte Àr hemma. Att vara delaktighet Àr att Äterta kontrollen och kÀnna meningsfullhet i livet. Riktlinjer frÄn Regeringen visar att delaktighet för Àldre inte Àr nÄgot att förbise. UtifrÄn statliga medel har man i Jönköpings kommun utvecklat RoM- projektet, för att frÀmja delaktigheten och inflytande för dem Àldre samt hur man kan arbeta i praktiken med dessa tvÄ punkter, och göra en förÀndring i personalens förhÄllningssÀtt till de Àldre och deras situation.VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka Àldres tankar om delaktighet kring sin egen mÄltidssituation inom Àldreomsorgen i Jönköpings kommun, utifrÄn FAMM. FAMM Àr en forskningsmodell inom omrÄdet mÄltidskunskap och behandlar fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stÀmningen och visar att det inte bara Àr en aspekt som pÄverkar ens upplevelse kring mÄltiden utan man kan koppla en eller flera aspekter samman för att analysera mÄltiden.Studien utförs pÄ fem Àldreboenden inom Jönköpings kommun genom enkÀter, mindmaps och diskussionsgrupper.