Hem och förskola Àr ett av lÀroplanens omrÄden dÀr avsevÀrda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring förÀldrasamverkan har satts igÄng i förskoleverksamhet. DÀrför har vi valt att vÄrt examensarbete skall handla om det hÀr Àmnet. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur pedagoger och förÀldrar resonerar kring samverkan i förskolan. FrÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar pedagoger kring förÀldrasamverkan samt vilka strategier anvÀnder de för att skapa förutsÀttningar för förÀldrars delaktighet och inflytande? Hur ser förÀldrar pÄ sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Uppsatsens syfte Àr att se hur nyanlÀnda elever i tvÄ olika undervisningsformer upplever attmodersmÄlet pÄverkar andrasprÄksinlÀrningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlÀndaeleverna anvÀnder sina första- och andrasprÄk till ÀndamÄl som att prata med kompisar,syskon och slÀktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra Är och benÀmns nyanlÀnda. Materialet Àr inhÀmtat genom enenkÀtundersökning som Àr gjord pÄ 28 informanter, dels pÄ SprÄkintroduktion och dels iInternationell klass, bÄda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmÄlets pÄverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och förstÄ innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av nÄgra kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohÀlsa eller andra svÄrigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frÄgestÀllningar utgÄr frÄn vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebÀr för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar pÄ den upplevda erfarenheten frÄn de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och bestÄr av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrÄn en analysram formad utifrÄn studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nÀtverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen Àr en plats för gemenskap som bygger pÄ att man respekterar varandra och dÀr deltagarna upplever trygghet.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklÀrare har ett allt större utbud av texter att ta stÀllning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsÀtt pÄ högkultur och populÀrkultur, skola och fritid. I den hÀr undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolan tidigare Är för ta reda pÄ vad som ligger till grund för svensklÀrares val av text till undervisningen samt en enkÀt för att se huruvida det finns en tydlig grÀns mellan skola och fritid vad gÀller de texter som eleverna möter. En övergripande frÄgestÀllning i undersökningen Àr ocksÄ vilken medvetenhet svensklÀrarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar pÄ sex motiv eller faktorer som styr lÀrarnas val av text: tillgÀnglighet, anvÀndbarhet, elevgruppsunderlag, innehÄll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr att "Skolan skall strÀva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lÀra". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lÀra och lustfyllt lÀrande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framstÀllda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lÀrande och beskriva pedagogernas syn pÄ lustfyllt lÀrande som begrÀnsning. I vÄr studie har vi koncentrerat oss pÄ lÀrare i de yngre skolÄren. Vi har dÀrmed valt bort fritidspedagoger och förskollÀrare ur studien dÄ de kommer frÄn en annan yrkeskultur.

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar kommunikation i beslutsfattande processer. FrÄgestÀllningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssÀtt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i tvÄ offentliga företag. Det har framkommit i vÄr studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen frÄn bÄde chefens och medarbetarnas perspektiv.

Uppsatsen behandlar en lÀs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden hÀrstammar frÄn Nya Zeeland och grundtanken Àr att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar sprÄkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? vÀrlden över. Fokus i studien ligger pÄ hur den nyzeelÀndska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa det förÀndringsarbete som Àr genomfört pÄ Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger pÄ informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det Àr av intresse för studiens resultat att beskriva hur förÀndringen genomförts dÄ det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förÀndring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebÀr. Vidare belyser forskare tvÄ olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbÀttras genom att ge dem förberedande trÀning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Ärskurs 8. Eleverna fick arbeta i pÄ fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka tvÄ grupper i varje klass.

Syftet med den hÀr studien var att skapa en förstÄelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom tvÄ olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlÀtta utförande av aktivitet; Att sÀtta mÄl tillsammans med klienten; Att informera, bekrÀfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende pÄ vad personer med MS sjÀlv anser vara viktigt, vad de har för förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom ocksÄ hur viktigt det Àr att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans strÀva mot samma mÄl. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekrÀfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lÀttare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen pÄ ett pedagogiskt sÀtt skapas en förstÄelse för de tankar, kÀnslor och beteende som kommer av den pÄfrestande situationen som sjukdomen innebÀr..

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.