Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer i grupp med elever ur Ärskurs 6 och 8, samt individuella intervjuer med lÀrare i textil och trÀslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns nÄgot specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lÀrare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort Àr platsbunden och att den förvÀntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lÀrarens engagemang. Andra faktorer som pÄverkar inspirationen Àr uppgifternas utformning och innehÄll samt existensen av förlagor. LÀrarna förvÀntar sig att eleverna sjÀlva till större del ska finna inspiration och lust frÄn sin omgivning utanför skolan.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar fördelaktighet anstÀllda i en svensk grossistverksamhet har vid förÀndringsarbete. För att uppnÄsyftet har dessa forskningsfrÄgor anvÀnts: ?Hur ser anstÀllda i en grossistverksamhet pÄdelaktighet i förÀndringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsÀttningarna för delaktigheti förÀndringsarbete ut för anstÀllda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvÄrandeomstÀndigheter och förhÄllningssÀtt för delaktighet finns hos anstÀllda igrossistverksamheten??. För att besvara frÄgorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförÀndringar och livsmÄl anvÀnts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Studie syftar till att belysa hur tvÄ förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta dÄ jag fann det intressant att sÀtta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken pÄverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhÄllningssÀtt har pÄ deras utformingen av arbetet.

Det hÀr arbetet handlar om vad sex pedagoger pÄ en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt stÀllningstagande pÄ. Det tar Àven kortfattat upp vad barns lek Àr.Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsÀtter sina stÀllningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar pÄ att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara nÀrvarande och tillgÀnglig i leken och de byggersina Äsikter pÄ teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna pÄ den berörda förskolan Àr delaktiga i barnens lek och att de omsÀttersina Äsikter i praktiken..

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tÀnker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill Àven undersöka vilka verktyg pedagogerna anvÀnder sig av nÀr det gÀller barns inflytande. VÄra frÄgestÀllningar i denna undersökning Àr följande: Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att frÀmja barnens rÀtt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan pÄverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet pÄ ett eller annat sÀtt. Det har varit svÄrt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det Àr nÄgot som stÀndigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i tvÄ olika förskolor, en som Àr Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har nÄgon specifik pedagogik. Jag har Àven försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa tvÄ förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn dess frÄgestÀllningar. Jag har valt att lÀgga tyngd pÄ pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer, med öppna frÄgor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nÀstan alla pedagoger strÀvar efter gemenskap och vi-kÀnsla men ocksÄ inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lÀrorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de tvÄ förskolorna Àr att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsÀtt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmÄl..

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.