Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket Àr ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att fÄ insyn i hur förÀldrar pÄ en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat pÄ om och hur vi möjliggör för förÀldrar att förstÄ det demokratiska uppdraget och de bÄde rÀttigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte Àr att beskriva förÀldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om förÀldrars delaktighet och inflytande.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn tÀnker nÀr det gÀller behovet av att kunna lÀsa. Vidare vill vi Àven undersöka om det finns ett samband mellan den höglÀsning som sker i hemmen och barns lust att lÀra sig lÀsa. Som sista frÄga vill vi studera hur skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse bland barn för att lÀra sig lÀsa. För att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua barn samt göra en enkÀtundersökning om förÀldrars instÀllning till höglÀsning pÄ tvÄ skolor. Resultaten av vÄr undersökning visar att det finns en medvetenhet hos förÀldrarna nÀr det gÀller höglÀsningen och dess betydelse. Dessa svar kan systematiseras i olika aspekter, sociala aspekter, upplevelseaspekter och lÀstekniska aspekter.

SAMMANFATTNING I detta arbete jÀmför vi fyra olika lektioner dÀr vi anvÀnder olika sÀtt att undervisa. Vi vill besvara frÄgorna nÀr eleverna tycks kÀnna lust och engagemang och nÀr eleverna Àr mest/minst synbart aktiva. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten. För att kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar vilka Àr, nÀr tycks eleverna kÀnna lust och engagemang? NÀr tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det nÄgon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten? I sÄ fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs pÄ fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att frÀmja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att frÀmja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att frÀmja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgÄr ifrÄn person?.

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivförÀldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerÀttssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivförÀldrar utifrÄn ett professionellt förhÄllningssÀtt. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats dÀr sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivförÀldrar respektive tvÄ familjerÀttssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrÄn teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med mÀnniskor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angÄende tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhÄllningssÀtt.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrÄn en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhÄllanden till delaktighet, ansvar och demokrati pÄ 2000-talet. Resultaten visar pÄ att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige nÀr det gÀller ungdomsfrÄgor.

Syftet med studien Àr att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur förÀldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om förÀldrarna har nÄgon möjlighet att pÄverka inskolningsmetoden.Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med olika inskolningsmetoder, förÀldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning pÄ tvÄ veckor. Studiens utgÄngspunkt Àr utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. MÄlsÀttningen har varit att undersöka hur förÀldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att fÄ inblick och förstÄelse i detta anvÀndes en enkÀtundersökning. FrÄgorna delades personligen ut till de förÀldrar som ingick i studien.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka utmaningar lÀrare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flersprÄkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lÀrarna ser pÄ trygghet i relation till flersprÄkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssÀtt som anvÀnds av förskolor för att frÀmja arbetet med flersprÄkighet i verksamheten Àr ytterligare omrÄden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i tvÄ steg. EnkÀter skickades ut till verksamheter vars svar lÄg som grund för frÄgorna som anvÀndes i intervjuer med lÀrare.