Syftet: Àr att ta reda pÄ nÄgra elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och pÄverkat deras sjÀlvbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lÀrande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till förÀldrar, lÀrare och kamrater pÄverkat och haft betydelse för deras sjÀlvbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lÀrande. Teori: Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska mÀnniskosyn dÀr mÀnniskan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera möjligheterna att anvÀnda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill dÀrför undersöka vad forskningslitteraturen sÀger och vad nÄgra lÀrare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mÄl att eleverna kan fÄ en ökad förstÄelse i matematik samt lust att lÀra. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolÄr 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolÄr 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. NÀr undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lÀttare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/OmvÄrdnad - Eget arbete.

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Under vÄra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken pÄ stress. DÀrför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjÀlp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, sjÀlvförtroende och lust att lÀra. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfÀllen, observationer och utvÀrdering med barnen har vi fÄtt ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda Àn vi gjort.

Syftet med studien var att beskriva och öka förstÄelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvÀrvad hjÀrnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ en komplexitet nÀr det gÀller vad som kÀnnetecknar delaktighet och vad som inverkar pÄ delaktigheten i olika situationer. Detta formade tvÄ kategorier.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka patientens delaktighet i sin omvÄrdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var Àven att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar anvÀndes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvÄrdnad. Faktorer sÄ som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvÄrdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvÄrdnad.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Är det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.

The focus of this two year's master thesis is on participation of children at the TioTretton Library, a library strictly for 10-13 year olds. No adults, except the library staff are allowed in this library. To build on this aim the objectives of this thesis is centred on the questions:How does the library staff view their specific library's mission? What are the conditions for children's participation at TioTretton Library? Based on the relevant theory of participation, how participatory are the children in the library's activities? What significance has TioTretton Library's work with children participation for the children's ability to empowerment?The theoretical framework is mainly centred upon the Ladder of Participation designed by R. A.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i vÄrden av sitt nyfödda barn pÄ neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att frÀmja förÀldrars delaktighet. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv litteraturstudie dÀr 29 artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat pÄ positiva erfarenheter för förÀldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvÄrdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen nÀr mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att förÀldrarna inte fick tillÄtelse av personalen att vara med i omvÄrdnaden av sitt barn.

NÀrstÄendes delaktighet vid omvÄrdnad i livets slutskede Àr ingen sjÀlvklarhet. Palliativ omvÄrdnad vid livets slutskede Àr kÀnsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll Àr att erbjuda vÄrd till patienten och stöd till de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla aktuell kunskap angÄende faktorer som har betydelse för nÀrstÄendes delaktighet vid palliativ omvÄrdnad. Fyra olika databaser genomsöktes dÀr 22 artiklar Äterfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vÄrdpersonalen Àr viktigt för nÀrstÄendes delaktighet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebÀr i Ärskurs tre och fem pÄ de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi Àven reda pÄ vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lÀrarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lÀrarna i en Ärskurs fem och i en Ärskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin Àr samlad frÄn tre olika skolor dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i Àmnet. Studien visar olika förslag pÄ strategier om elevers delaktighet och inflytande som lÀrarna och rektorerna kan anvÀnda i sitt arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svÄrt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del pÄ hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nÀtverk dels dÄ det gÀller möjlighet för den funktionshindrade att sjÀlv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestÀmma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad pÄ ICIDH 2s livsomrÄden som utvecklades i projektet ?Enkla bÀrbara datorer för personer med utvecklingsstörning? anvÀndes.