Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.

Syftet med studien är att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmärka yrkesroll och yrkesidentitet på en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar på dessa frågor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt är Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vården på häkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil där ämnet introduceras på ett sätt som öppnar för deltagarna att ge uttryck åt personliga åsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjälp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgått från formas yrkesroll i växelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förväntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förväntningar.

SammanfattningI stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring?I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period på Haparanda Stad. Under min tid på Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick även vara med och se hur många andra pågående projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gång och cykelbanor som ingår i stadsnätet. Till hjälp och råd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Alla organisationer, inklusive hälso- och sjukvården, ägnar sig åt förändringsarbete. Denna studie är skriven inom vård- och omsorgsadministration och fokuserar på förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Förändringsarbete är en komplex uppgift som kräver planering och förberedelser. För att lyckas med förändringar i hälso- och sjukvårdsorganisationer är kommunikation nödvändigt. I en organisation är det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och påbörja kommunikation i t ex diskussionsforum.

Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

AbstractJag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten.

This study regards the Swedish documentation system, BBiC, which is translated from the English version LACS. BBiC is created to make sure that the children?s needs are put in centre of attention in child protection investigations. The BBiC-system becomes problematic regarding unaccompanied refugee children because of the parent-perspective which is a keystone in the system. Therefor BBiC creates discretion for the social worker which is not BBiC: s original intension.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.