At the moment, democracy enhancing projects can be seen everywhere on the municipal level. The purpose of this thesis is to explain how the city of Lund takes on this challenge, why they have chosen to carry out citizen councils and if these are a good way to intensify democracy and open communication channels between citizens, the administration and the elected officials.The theoretical framework consists of seven arguments for gaining citizen influence on policy, and as a counterweight three critical arguments that opponents of participatory democracy often use are added.After a survey over both the Swedish national trends in municipal renewal and the last years work in Lund, the analysis goes on showing that most of the arguments point to the disadvantage of the citizen councils. Even though legitimacy possibly is enhanced by the project, there are probably better ways to open up for more communication and intensify democracy in the local community..

I den här uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan användas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrån ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

Inledning: Alkohol har en stor betydelse för folkhälsan och är den femte största riskfaktorn. Efter Sveriges inträde i Europeiska unionen i mitten av 1990 - talet med nya införselkvoter för alkohol ökade alkoholkonsumtionen i Sverige från 6 liter ren alkohol per capita till mer än 11 liter 2002/2003. Det elfte svenska folkhälsopolitiska målet berör tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Alkoholkonsumtionen ökar mest i Skåne. Lunds befolkning har Sveriges högsta alkoholkonsumtion och har den mest tillåtna attityden till alkohol.

Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumområden i kommunen. Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett redskap för att påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Då jag själv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta närmare.Syfte: Är att belysa föreställningar kring medarbetarsamtal ur så väl ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa föreställningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnå syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer och sju medarbetare på Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag använt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en när medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjälp av två kontaktpersoner på kommunen.Resultat: Jag har fått en god inblick kring medarbetarnas och chefernas föreställningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrinär på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, menunder de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på denkraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsningpå att locka fler turister att besöka nöjesparken.Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sittsätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisternasöker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökningfungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sinmarknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresandeStockholmsturister.Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modellerskapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary.

Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hänger? med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna.

En stads centrum är dit du går för att möta andra människor, bli överraskad, få nya intryck, föreviga ögonblick och skapa nya ögonblick. Luleås centrum dör ut under kvällstid, delvis eftersom den största attraktionen är detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag på hur Luleå kommun kan tillgodose sina invånares önskan att få en central mötesplats i staden. Förslaget är att ge parkeringsplatsen Trekanten i Luleå centrum en ny funktion som mötesplats. Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats är och vad som är de grundläggande förutsättningarna för att en mötesplats ska uppstå. Sedan redovisar den reultatet på en enkät ställd till Luleås invånare samt platsanalyser gjorda på Trekanten.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förståelse för processen. Risken med en sådan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. Därför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.Två grundläggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byråkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande från näringslivet i sig inte är någon större orsak till konflikt utan att det är centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.