Detta är en studie om introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar i Lunds kommun, detta utifrån flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlända flyktingar avses den grupp som erhållit uppehållstillstånd och vars vistelsetid inte överstiger tre år. Sju stycken nyanlända flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtänkande applicerades för att analysera resultatet från intervjuerna.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa bland kyrkoherdar i Lunds stift. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka huruvida manliga och kvinnliga kyrkoherdar skiljer sig signifikant vad gäller upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa. 41 kyrkoherdar från Lunds stift besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 82%. Upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa mättes med hjälp av COPSOQ (Kristensen, 2001).

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

.Sammanfattning Titel: Livsmedelssäkerhet ur ett försörjningskedjeperspektiv Författare: Cecilia Eken Jonas Karlsson Handledare: Carl-Henric Nilsson, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Fredrik Nilsson, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola Christina Skjöldebrand, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds tekniska Högskola Torgny Nyholm, General Manager Food, Schenker AB Problemställning: Vilka, för produktsäkerheten och spårbarheten, kritiska punkter finns det inom den studerade livsmedelsförsörjningskedjan? Hur bör de kritiska punkterna bäst hanteras/åtgärdas/förbättras? Syfte: Syftet med examensarbetet är att utvidga begreppet kritiska punkter, från att enbart fokusera på produktsäkerhet, till att även innefatta för spårbarheten kritiska punkter i informationsflödet samt relationerna företagen emellan. Vidare syftar examensarbetet till att ta fram en modell för att hantera försörjningskedjans utvidgade kritiska punkter. Metod: Examensarbetet är en studie av en hel försörjningskedja, bestående av ett antal fristående och icke-linjärt interagerande enheter, i ett livsmedelssammanhang. Studien av denna är utförd inom systemparadigmet och det angreppssätt som använts en fallstudie.

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden då de ligger för nära gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat så kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. Då det är gruvbolaget LKAB som står för skadorna som sträcker sig mot Kiruna så är det de som måste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen är att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger på centrumets attraktivitet samt hur den karaktär som idag finns i Kiruna ska bevaras även efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invånarna har möjlighet att påverka och vara delaktiga i processen.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

.Sammanfattning Titel: Livsmedelssäkerhet ur ett försörjningskedjeperspektiv Författare: Cecilia Eken Jonas Karlsson Handledare: Carl-Henric Nilsson, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Fredrik Nilsson, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds tekniska HögskolaTorgny Nyholm, General Manager Food, Schenker AB Problemställning: Vilka, för produktsäkerheten och spårbarheten, kritiska punkter finns det inom den studerade livsmedelsförsörjningskedjan?Hur bör de kritiska punkterna bäst hanteras/åtgärdas/förbättras? Syfte: Syftet med examensarbetet är att utvidga begreppet kritiska punkter, från att enbart fokusera på produktsäkerhet, till att även innefatta för spårbarheten kritiska punkter i informationsflödet samt relationerna företagen emellan. Vidare syftar examensarbetet till att ta fram en modell för att hantera försörjningskedjans utvidgade kritiska punkter. Metod: Examensarbetet är en studie av en hel försörjningskedja, bestående av ett antal fristående och icke-linjärt interagerande enheter, i ett livsmedelssammanhang. Studien av denna är utförd inom systemparadigmet och det angreppssätt som använts en fallstudie.

Att försöka identifiera och analysera faktorer som påverkar hyresnivån för butikslokaler i Lunds centum..

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen på grund- och fortsättningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrån en normativ argumentation om genusperspektivets värde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mål för dess integrering. Genom att titta på hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utsträckning vi anser vara önskvärd. I vår analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfällen då man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrån flera av genusperspektivets grundläggande antaganden.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln.

Abstract.

Under vintrarna år 2010 och 2011 har kvävedioxid (NO2) mätts i Luleå centrum. Mätningarna är gjorda med diffusionsprovtagare och det är under månaderna februari till mars som de utfördes. Diffusionsprovtagare mäter halter veckovis och syftet med mätningarna är att försöka kartlägga veckomedelvärdet av kvävedioxid i Luleå centrum. Vidare har resultatet från diffusionsprovtagarna jämförts mot Luleå kommuns fasta mätstation där kvävedioxid mäts kontinuerligt. Miljökontoret i Luleå kommun ansvarar över kontrollen av luftkvaliteten i Luleå och detta arbete är grundat på luftmätningar som gjorts via miljökontoret.