Sökresultat:
1485 Uppsatser om Lokalt producerade rćvaror - Sida 4 av 99
VarumÀrkesutvidgningar av kapitalintensiva varor - Och dess pÄverkan pÄ huvudvarumÀrke med stark image
Ett sÀtt för företag att utnyttja existerande varumÀrken Àr att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjÀlp av dessa, en sÄ kallad varumÀrkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumÀrkesutvidgningar och hur dessa kan pÄverka konsumenternas syn pÄ huvudvarumÀrkets image. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur en horisontell varumÀrkesutvidgning pÄverkar imagen pÄ kapitalintensiva varor som innehar en stark varumÀrkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar dÄ det Àr en vara som pÄ ett mycket bra sÀtt föresprÄkar den gruppen dÄ en hög finansiell risk mÄste tas i samband med förvÀrv. De varumÀrken som undersöks Àr BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla Àr bilmÀrken med stark varumÀrkesimage.
Privatimport av varor enligt cirkulationsdirektivet
Harmonisering av punktskatter har skett frÀmst genom RÄdets direktiv 92/12/EEG om allmÀnna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sÄdana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestÀmmelser innebÀr att varorna i och för sig blir skattepliktiga nÀr de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gÀller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmÀrksammade ?Man in Black-fallet? dÄ det ej var frÄga om privatimport i direktivets bemÀrkelse dÄ varorna personligen mÄste föras över grÀnsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.
Studier och idrott : En jÀmförande studie mellan riksidrottsgymnasium och lokalt idrottsgymnasium i idrotterna fotboll och golf
Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som pÄverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida mÄlsÀttningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkÀt, vilken besvarades av 48 elever som studerade i Ärskurs 3 lÀsÄret 2004/2005 pÄ det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i GÀvle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i VÀsterÄs och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lÀrare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra trÀningsförhÄllanden samt en duktig instruktör. Att trÀningsgruppen hÄller hög kvalité har ocksÄ betydelse. FörÀldrarna har större pÄverkan vid val till riksidrottsgymnasium Àn vid val till lokalt idrottsgymnasium i bÄde fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet frÀmst pÄverkas av trÀningsförhÄllanden och kvalitén pÄ trÀningsgruppen .
Kundregisterbaserat kalkylprogram för lokal och serveransluten anvÀndning
Byggnadsautomation har i dagslÀget ett kalkylprogram gjort i Excel som Àr helt fristÄende frÄn deras kvalitetsprogram. Dom vill i och med detta fÄ ett tvÄ delat system som anvÀndaren bÄde ska kunna köra med eller utan anknytning till Internet. Programmet har tillgÄng till en befintlig kund och komponentregister som man kommer Ät via en Web Service. Om det inte finns nÄgon Internet uppkoppling sÄ kommer dessa register att sparas lokalt för att sedan synkroniseras nÀr det finns tillgÄng till Internet. En kalkyl ska kunna sparas och öppnas antingen pÄ servern eller lokalt som i detta fall Àr en SQLite databas.
Informationsstöd för lokal ekonomi
För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.
Kan hÄllbarhet sÀljas? : En kvantitativ fallstudie om hur försÀljning av hÄllbara varor kan ökas i det personliga sÀljmötet
Dagens konsumtionsmönster Ă€r ohĂ„llbart och för att lyckas övergĂ„ till en hĂ„llbar utveckling krĂ€vs förĂ€ndringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus pĂ„ vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hĂ„llbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga sĂ€ljmötet och hur försĂ€ljningen av hĂ„llbara varor skulle kunna ökas. Detta Ă€r riktat mot detaljhandelsföretag inom klĂ€d- och textilbranschen dĂ€r vi undersöker Ă
hléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka försÀljningen av hÄllbara varor vid det personliga sÀljmötet.Vi menar att försÀljare Àr en viktig position att se till dÄ de Àr lÀnken mellan företaget och kund och dÀrför har de möjlighet att pÄverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som pÄverkar försÀljningsutfallet vid det personliga sÀljmötet samt förklarar hÄllbarhetens komplexa natur.
VÀgen till ett attraktivare VallÄs : en processutvÀrdering av lokalt utvecklingsarbete och samverkan i nÀtverk
För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.
Jag har varit med och inredit det hÀr! : barn inreder rum pÄ sitt lokala bibliotek : ett designpedagogiskt projekt om DIY, craftivism och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande
Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.
Lokalproducerad litteratur : om den lokalt förankrade litteraturens plats i skolan
Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.
HushÄllens statuskonsumtion : PÄverkas vi av vÄr omgivning?
Syftet med detta arbete Àr att med hushÄllsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses gÄr att skönja i hushÄllens konsumtion. Mer specifikt sÄ vill vi med OLS som estimationsteknik anvÀnda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det gÄr att belÀgga en signifikant pÄverkan pÄ olika konsumtionsvaror pÄ makronivÄ. Tanken Àr att bÄde titta pÄ typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, sÄsom bilar, och varor som faller utanför, sÄsom mat. Helt i enlighet med uppstÀlld förvÀntan Àr inte resultaten men om vi tÀnker att bilar Àr den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lÀgst statussignal Àr resultaten ÀndÄ i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen pÄverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..
FramtidsförvÀntningsundersökningars förmÄga att förklara och prognostisera hushÄllens inköp av varaktiga varor.
I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbÀttras nÀr det adderas en specifik variabel för framtidsförvÀntningar till dem eller om framtidsförvÀntningarna redan Àr inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushÄllens förvÀntningar adderats till tvÄ befintliga konsumtionsmodeller. DÀrefter har skillnaderna jÀmförs, dels i förklarningsvÀrde och dels i prognosförmÄga. Undersökning baseras pÄ svensk data frÄn tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder pÄ att hushÄllens förvÀntningar Àr icke-signifikanta i modellskattningarna.
Dubbla intressen inom dagligvaruhandeln : KĂ€rnverksamhet kontra Legitimitet
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjÀlp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framstÀller sig vad gÀller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövÀnliga varor i butiken.Metod: VÄr datainsamling bestÄr av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med Àgare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien bestÄr i sin tur av tvÄ delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjÀlp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att frÀmja kÀrnverksamhet och affÀrsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter stÄr omnÀmna pÄ ICAs centrala hemsida.
DrÀktighetsimmunologi hos hÀst
Under drÀktigheten modulerar embryot stoets immunförsvar pÄ flera sÀtt för att undvika att stötas bort. Embryots invasiva trofoblaster Àr de enda trofoblaster som uttrycker sÄ kallade major histocompatibility complex class I (MHC I). Invasiva trofoblaster bildar endometrial cups och dÀrefter nedregleras MHC I, vilket bedöms vara viktigt för embryots fortlevnad. Endometrial cups utsöndrar Àven immunsupprimerande faktorer och kan pÄverka de maternella cellernas cytokinuttryck pÄ flera sÀtt. Delade meningar rÄder om huruvida stoets immunförsvar gÄr mot ett cellmedierat eller antikroppsmedierat svar under drÀktighet.
SET : Framtidens betalningssystem för kontokortsbetalning via Internet?
Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket Àr ett system för sÀkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka Äsikter och erfarenheter parterna har nÀr det gÀller SET och dess framtid som betalningssÀtt.I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sÀtt att betala varor som bestÀlls via Internet, kryptering och vad som krÀvs för att ett betalningssystem skall anses sÀkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkÀter kommit fram till att SET Àr en bra teknik, men som Ànnu inte slagit igenom hos anvÀndarna. Bankerna tror pÄ SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rÀtt..
Polisens arbete mot narkotika : Vad görs nationellt och lokalt?
Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.