Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.

Denna studie är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka vilka målspråksländer som finns representerade och hur de framställs i läroböcker i ämena tyska och franska inom ramen för kursen moderna språk på gymnasiet. Med stöd från tidigare forskning har studien utgått ifrån att Tyskland och Frankrike är centrala i läroböckerna. Med teorier om "den andre" som innebär att något betraktas som annorlunda och främmmande, och eurocentrism som utgångspunkt har även övriga länders utrymme och framställning i förhållande till dessa centrala länder studerats. Resultatet har i enlighet med forskningen visat att Frankrike och Tyskland dominerar tydligt i samtliga läroböcker och att dessa länder ofta tjänar som utgångspunkt för kulturella framställningar. Resultatet har även visat att Sverige som kulturell utgångspunkt och som verktyg för jämförelse får en ganska stor plats i dessa lokalt producerade läromedel.

I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

När kommuner köper varor och tjänster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis från EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling då de köper varor eller tjänster från kommunala bolag som de själva äger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsättning att de så kallade Teckal-kriterierna är uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat närmare på det kommunalägda bolaget Renova AB för att utreda hur ägarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgå, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vårt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprättats vad gäller det kommunalägda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..

Människan har under lång tid bedrivit handel med varor och tjänster. Genom att nya hjälpmedel för handel utvecklas, förändras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men också nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel.Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör säljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det är lämpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:01.

Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen. Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet..

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

The Swedish public procurement correspond to approximately 400 milliard Swedish crowns every year which corresponds to about a fourth of the Swedish Gross National Product. Setting proper demands in the procurement is a useful tool to drive the development towards more environmentally adapted products and provisions. The Act on Public Procurement (Lagen om offentlig upphandling, 1992:1528) gives the municipalities opportunities to consider environmental properties during the procurement. This combined literature and empirical study investigates the experiences made by the three municipalities Ludvika, Borlänge and Smedjebacken during the process of certifying their school kitchens as organic in cooperation with KRAV. The main conclusion is that without compassion and curiosity for developing a green public procurement changes can be hard to implement.